Jahapp, det var ju månadens antiklimax, minst sagt.
Var på Albrekts idag. Sa att jag ville kolla på några av ringarna i reklambladet, och hon plockar fram dem. Jag tittar på den och frågar vad det är för stenar, hon svarar "Ja det är fem diamanter på 0.10 carat".
"Jo det vet jag att det stod i reklambladet, men jag undrar vad det är för färg och renhet?" säger jag.
Då säger hon först att hon inte vet. Hon frågar kollegan som säger att "I de där ringarna sitter det ju bara små smulor så då brukar man aldrig ange det."
När jag frågar om hon inte kan slå upp det, ser hon först tveksam ut men går sedan till datorn. Det tar 2 sekunder sen säger hon "Wesselton SI". (Vilket ju verkar ganska konstigt eftersom hon sekunden innan inte aaaalls kunde besvara den frågan och sedan kan slå fram det på 2 sek....)
NU fanns inte ringen i min storlek, och de var totalt ointresserade av att ringa ner till den andra butiken och kolla åt mig, så det blev inget där. Albrekts på Södergatan är alltså härmed utnämnd till dagens skitbutik. Extremt snorkiga och ohjälpsam personal!
...
Sen går jag ner till butiken vid Triangeln, tänker att jag iaf kan kolla vad de har. Erbjudandet på ringarna går ju ut idag så jag har ingen chans att kolla en annan dag heller. Där står en mycket trevlig man i den butiken och bemötandet var det iaf inget fel på.
MEN enligt honom så "Värderar vi inte så små stenar, för då skulle ringen bli tusen kronor dyrare." (Jag frågade alltså om igen på exakt samma ringar som i den andra butiken.)
Jag menar på att de flesta butiker och firmor ändå har en egen klassning på de ringar och stenar de säljer, även om de inte har någon utomstående som kontrollerat den. De måste ju veta vad det är de själva sätter i sina ringar, de måste ju veta vad de säljer. Han börjar också svamla om "Fem diamanter" med det säger ju inte ett skit mer än vad som stod i reklambladet...
Jag frågar om han kan slå upp det och han menar att det inte går, det finns inget att slå upp. Han hade absolut gjort det om informationen bara funnits (och med tanke på hans trevliga bemötande är ju mera benägen att tro honom på den punkten, alltså ljög skatan i den andra butiken mig rakt upp i ansiktet och hittade på uppgifter för att jag skulle bli tyst).
Sen säger han att det är ju "Någonstans mellan Wesselton - crystal- pique" och jag säger att jag inte vill ha en Pique-ring. Då säger han att "Ja men det ser man ju inte med blotta ögat, det måste man ha ett _jättestort mikroskop_ för att se" och jag svarar att jag förstår att man inte kan se det med blotta ögat, men att det inte är det som är grejen. Jag vill veta vad jag betalar för.
Det slutar med att han beställer ringen hon på andra stället sa var en Wesselton SI. Jag får den nästa vecka och har en månads tid att lämna tillbaka (den är ej graverad).
Nu sitter jag här och vet inte vad jag vill. Fan, varför läste jag på och brydde mig? Varför tog jag inte bara en slät guldring som jag tänkt från början? Hade jag baar gått till affären, köpt en ring till ett pris jag har råd med och som såg trevlig ut så hade jag ju varit nöjd!
Ringen jag beställt är jättefin, men jag är rädd att om jag tar den nu så kommer den påminna mig hela livet om att jag troligen blivit blåst. Och det är inte direkt vad jag vill att min vigselring ska säga mig...
Är det verkligen såhär? Har de rätt och jag fel? de sa ju precis det jag var rädd för, att en såliten billig skitring som jag vill ha inte ens får en betäckning och man ska bara vara tyst och se glad ut... Det kändes ju verkligen inte som att de såg mig som en seriös kund, jag hade lika gärna kunnat köpa ett hårspänne, för enligt dem så är jag bara spånig om jag ställer sådana frågor på en så billig ring...
Jag ska leta efter en riktig guldsmed i Malmö och gå in och fråga vad han skulle ta för att göra en liknande ring. Jag vill iaf veta. Men det kommer troligen att ligga utanför de 3000kr jag har att lägga...
Snälla hjälp mig att se nyktert på det här!!
