Tja, ni tycks ju ha säkrat så mycket man kan ändå - annars är ju äktenskap egentligen mycket mer praktiskt och juridiskt än romantiskt - iallafall när det kommer ner till de konkreta åtaganden man gör och den konkreta innebörden. Älska varann kan man ju göra ändå. Sen är det ju när någon dör eller begär skilsmässa som skillnaderna märks mest - eller i vem som räknas som närmast anhörig om det värsta skulle hända.
Nja. Men har man ändå bestämt sig för att leva ihop under äktenskapsliknande förhållanden så ser jag få vettiga skäl att låta bli, kan man väl säga. 
Varför skulle man vara lyckligare? Relationen blir ju vad man gör den till.
Men, bor man i samma bostad, köper mat ihop, reser på semestrar ihop, föder och försörjer barn ihop - varför skulle man inte gifta sig så att man omfattas av det skydd som lagen ger gifta?
Även om man tror att man vore lika lyckliga ändå.
Nä, det måste man inte vara. Säker alltså. Själv tänkte jag inte alls såhär om äktenskap innan jag träffade min man eller ens i början av vår relation. Man måste inte ha en fix o färdig uppfattning som man aldrig ändrar på. Man får låta det mogna fram som beslut när det känns rätt!
Den här länken kanske kan hjälpa lite också för att reda ut begreppen:
www.dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx%5c10%5c11%5c2401
