katastrofbröllop

Jag var på ett katastrofbröllop - i alla fall för bruden... Brudgummen kom lite småfull till kyrkan, lite senare (det var i alla fall innan maten hade börjat) var han smockfull och skrek att hennes familj är idioter (inte helt fel faktiskt) och att han ville skilja sig igen.

Vi var några som klarade att lugna ner honom (och ta ifrån honom vodkaflaskan han klängde i) och sedan blev allt "bra". Men usch, vad jag tycke synd om henne och för oss andra var det jättepinsamt, man visste liksom inte om man skulle skratta eller gråta...

De är fortfarande ihop. Hon pratar om att skilja sig och gifta sig igen och ha en alkoholfri fest men om det blir av vet jag inte.

Jag vet faktiskt inte vad jag gjort om det varit mitt eget bröllop och min m2b hade betett sig så (den risken är som tur är mindre än minimal)...

Jag brukar alltid ta allt som det kommer och lyckas t.o.m. ofta se något komiskt om något går snett... Tror inte att jag skulle bli särskilt upprörd om jag glömde blommorna eller kanske tiaran eller om de levererar en grön tårta istället för en vit (kanske två minuter om någon glömmer ringarna). Jag vet att jag kommer att gråta, det tycker jag är helt ok. Vad jag är liite orolig för är att jag kommer att spy. Blir alltid spyfärdig när jag är nervös...