Kuvertpris

jag är inne på Zynx' linje här fakiskt. Jag ser det som ytterst hedrande att bli inbjuden till bröllop - paret inviterar ju till en av sitt livs största och häftigaste upplevelser!

Visst hedrar jag dem i min tur med min närvaro, men jag anser att DE först och främst hedrat MIG genom att välkomna mig. (Det är tydligen inte så man "ska" tycka, men whatever.)

Därutöver; Visst tycker jag att det är en smått hisnande summa i Zynx' fall. Dock - det är parets ensak! Det är ju knappast ett krav att alla gäster måste komma?
Skulle vara i det fall där finns inviterade gäster som verkligen VELAT komma, men som absolut inte kan ta sig råd. Men jag förmodar att Zynx har någon hum om de närmastes ekonomiska möjligheter att närvara.
Det förefaller rent av troligt - vem ställer i ordning en fest som de i förväg vet att ingen har möjlighet att närvara vid?

*skulle vara _tråkigt_ i det fall där finns...

Lillamig

Diskussion och diskussion; det verkar råda en rörande enighet om att det är frågan om en ynnest åt båda hållen. :)
Anledningen att jag tog upp den tårtbiten är att det ofta talas om att gästen hedrar paret -till exempel i inbjudan, som Miss Cee nämnde- och det är ju givetvis också så.

Men det talas inte lika ofta (har jag fel?) om att brudparet vanligvis får plocka rätt noggrant bland sina potentiella gäster när det ska bjudas in. Så det är ju verkligen _så_ hedrande att faktiskt bli bjuden, med tanke på den oerhörda prioritering som ofta ligger bakom.