Jag har vägt ungefär så som du, 115 vägde jag som mest till mina 173 cm. Gick ned 45 kg på ett år med hjälp av viktväktarnas metod. Poängen med viktväktarna är att man får grupp stöd, träffar andra som är i samma situation som en själv, man ser folk som lyckats vilket peppar en, sen är det väldigt bra att ha kravet på sig att väga sig inför en annan en gång i veckan. Då blir det liksom pinsamt om man ej klarat att gå ner under veckan. Sen händer det ju alla att man inte går ner varje vecka, t ex då man har mens.
Sen är det ju så att alla har inte lika lätt för att gå ner, av olika anledningar och alla kan inte äta lika mycket utan att gå upp. Äter man för lite så går man inte heller ner...
Jag skulle rekommendera dig viktväktarna, de finns på många orter.
Försök att hitta någon motionsform som passar dig. Det kan vara ganska jobbigt att motionera om man är tung. Simma, vattengymnastik, gå promenader, cykla.
Jag hade varit överviktig i hela mitt liv när jag bestämde mig. Jag tänkte så här jag ville inte ha levt ett helt liv utan att ha varit normalviktig. Folk som inte är eller har varit överviktiga kan nog inte riktigt förstå hur det kan vara om man lider av sin övervikt. Kläder var rena ångesten för mig. Skulle jag på någon finare tillställning så att jag var tvungen att köpa något nytt, mådde jag hur dåligt som helt. Jag upplevde det som om att alla personer som jag hade att göra med såg ner på mig bara för att jag var överviktig. Jag tyckte att det var fruktansvärt jobbigt när folk i min omgivning som jag kände si sådär klagade över sin vikt, trots att de var smala, medan jag satt där bredvid. Jag kan inte fatta att folk kan göra så!! Så jäkla förnedrande! Sen så var det ju ingen kille som ville vara tillsammans med mig heller. Det fanns till slut inget positiv med att vara överviktig. Övervikten innebar bara problem för min del. Därför bestämde jag mig bara en dag. Jag skulle bli normalviktig!! Det gick ganska bra får man väl säga. Gick totalt ner 50 kg och kände mig nöjd. Jag fick ett helt annat självförtroende och tyckte faktiskt att jag såg bra ut. Blev otroligt klädmedveten och la ner massor med pengar på det. Det var så roligt att träffa folk som jag bara träffar en gång om året. Vissa kände nästan inte igen mig och alla tyckte att jag var så duktig.
MEN sen började jag med p-piller och vips så skrev magen efter mer mer och mer. Jag hade då precis flyttat hemifrån och det var som om att det helt plötsligt var lite okej att äta lite mer. Jag gick upp i en rasande fart. Detta ångrar jag djup i dag, men jag hoppas på att man lär sig av sina erfarenheter. På 1,5 år gick jag upp 35 kg! Har nu sedan två månader tillbaka gått ner 8 kg. Jag ska vara normalviktig på vårt bröllop sommaren 2008! Tror absolut att jag klarar det oxå. Jag går nu både på viktväktarna och hos vårdcentralen och väger mig. Får jättebra stöd känner jag. Denna gång ska jag inte bara gå ner utan även hålla vikten!
Jag hoppas att det kommer att gå jättebra för dig och att du inte ska göra om mitt misstag! Lycka till!