Måste få skriva av mig lite.....
I tisdags skulle jag åka och titta på underkläder. Skulle först åka och prova klänningen så hon fick markera på mig hur djup urringningen var och vart axelbanden kommer att gå - vilket gör det lättare att hitta rätt i underklädesdjungeln. Sagt och gjort, åkte först till klänningsaffären. Där blev hon lite irriterad för jag hade visst gått upp lite i vikt. Jag var rädd för det då jag skadade mitt knä efter nyår och inte kunnat träna. Jag har kämpat med min vikt ända sen jag var tonåring, dvs ca 15 år, jag vet att jag måste gå ner, men det är inte så himla lätt...jag försöker verkligen.
Jaja, gick iallafall till underklädesaffären och där stötte jag ihop med en gammal "kompis" från barndomsstaden. Jaha, sa hon, det var inte i går. Ja, jag hörde att du skulle gifta dig - igen sa hon sen.
Jag vet att jag varit gift förut, och det är ingenting jag är speciellt stolt över. Jag träffade min dåvarande när jag var 15. Blev gravid när jag var 19. Katastrof enligt han och hans mamma som är pingstvänner. Vi var tvungna att gifta oss. Skilde oss efter 1 år. Jag klarade inte av att leva ihop med honom. Alla skyllde skilsmässan på mig, och visst jag var otrogen mot honom, men det är jag evigt tacksam för idag. Man ska inte leva i ett förhållande som bygger på slag istället för kärlek.....
Men hennes kommentar brände.... Har mått dåligt för det hela helgen.
Min nuvarande vet ju naturligtvis om att jag varit gift tidigare och enligt han så spelar det ingen roll, vilket det egentligen inte gör för mig heller. Men nu mår jag så himla dåligt....
Var bara tvungen att skriva av mig lite....
. 
, mig veterligen har hon aldrig haft någon pojkvän.