Nu har jag gjort det igen..... del 4

Ja, för egen del så undrar jag oftast just nu om min chef märker att jag finns... det känns inte så så ofta... det mysko är att många har prisat honom som jättebra o jag är helt förvirrad för jag förstår verkligen inte vad han vill att jag ska ägna mig åt??? Inga prioriteringar, ingen vägledning, ingen backning - hallå - var är duuuu???? *flöjtar vackert* Så jag undrar ju vad som hänt???

Pre-cooking kallas det - och är vardagsmat hos oss! (ursäkta ordvitsen! )

Klart du ska!

*skrattar igenkännande*

jo, det är scary, men livet är för kort för att inte ta utmaningarna head on!

jarå - du e så välkommen!

Jo, det är svårt det där - jag ska nog prov anån gång när jag blir stor, sen om jag blir bra på det återstår ju att se. Jag övar på praktikanterna just nu (stackars små liv!).

heja krutgummor till mormödrar - är lycklig så länge min är still going strong (84 nu!)

det var så lite så!

Här är det fullt ös, dock - har inte vart här mycket på sistone...

Vi kan ha långa analyserande diskussioner om våra meningsskiljaktigheter och låser oss ibland i kommunikationsproblem där så vi kör fast, typ. Men bara jag har riktigt temperament av oss - så några riktiga gräl blir det sällan. Han grälar liksom aldrig tillbaks .

Hmm, men nykär kan man väl få bli ibland ändå?

Jag åt lunch på våran uteplats här

Näej, är inte i Sverige - men så farligt avis behöver ni inte vara - har haft sviiinkallt i mars-april - inlandsklimat o hög höjd gör sitt till!