Bröllop utan känsla...

TS

Har bara skummat lite i tråden och såg att du ställde frågan om du ska berätta för syrran eller inte... Jag hade nog gjort det fast på ett VÄLDIGT försiktigt sätt så klart.

Berätta för henne när du fått lite mer distans till det hela, när du är helt lugn och det liksom är "läge" för seriös diskussion.

Berätta för henne så att du slipper slitningar resten av livet... Bättre vädra ut det här än att du bittrar till mer o mer med åren. Det kan bli svårt också att bilda en bra relation till guddottern. Det var ju inte hennes fel utan din systers. Vad korkat och hänsynslöst av din syster att inte gå ut med ungen!!

Och ang känslan som aldrig infann sig... Det är kanske som på julafton nu för tiden, visst kommer aldrig "julkänslan" heller längre? Det är nåt man alltid saknar nu när man blivit vuxen. KAnske för att man ser fram emot den hela tiden, därför kommer den aldrig. När man var barn var det helt annorlunda.

Den där magiska känslan du pratar om, den kommer nu i vuxen ålder MEN bara spontant när man inte förväntar sig det eller hur? De bästa festerna är de man har låga förväntningar för... de bästa stunderna är de som spontant blir av. För höga förväntningar kan döda vilken fin känsla som helst...