• Pumpkin

    Sista året! Sommarbröllop 2008 tuffar vidare.

    Snitte: Yes, nu är mitt hem MITT igen Vi firar med en joggingtur och thaimat
    Det känns inte ett dugg upplyftande att behöva gå hit 5 dagar i veckan i 6 veckor till, känns fortfarande som att folk tittar lite konstigt på mig - jag står liksom ännu mer utanför nu på något sätt. Men, jag försöker se positiva saker, som att jag (förhoppningsvis) slipper åka buss, pendel och tvärbana varje dag snart, att jag bara har ett hektiskt månadsslut kvar här och att jag förhoppningsvis får kollegor på nästa arbetsplats. Eller alltså, jag har ju kollegor här men jag får ju inte ta raster med dem och så, förutom lunchen. Så man är lite ensam.

    Jobbigast är nog att känna kniven mot strupen - jag MÅSTE få tag i ett nytt jobb!
  • Pumpkin

    Ja, jag hoppas på ett jobb där man är respekterad och får jobba både självständigt men ändå vara en del av "alla andra". Måste skriva lite kickass-ansökningar ikväll, VILL in på Scania!

  • Pumpkin
    Anja: Ja men är man toastmaster så är man

    Tja, har man inte hört något på nån månad, så blir man inte direkt överraskad när såna där mail dimper ner
  • Pumpkin
    Anja: Håller tummarna för dig ändå!

    Mitziemoe: Finkänsligt av dig

    Sataya: Hur kommer det sig?

    Bah, nu vill jag åka hem!!! Bara 15 minuter kvar
  • Pumpkin

    Hmm... Och folk tycker att min och Lasses historia är intressant

    Den bleknar i jämförelse med era, men det gör inte så mycket

  • Pumpkin

    Haha, jag är lat - jag saxar från hemsidan (tycker att jag skrivit det så bra där )

    Historien om oss började i oktober 2004 när jag skickade en "Virtuell kyss" via dejtingsajten Match.com till Lasse för att jag tyckte att han såg så otroligt söt ut (och för att jag var på jakt efter en norrlänning ). Lasse svarade, sent omsider, såhär:

    ”Tjaba!
    Så du skickar kyssar till mig.... trevligt! Gillar Norrland gör du tydligen också. Vilken tur att jag är en riktig norrlänning som dessutom bor i Norrland då. Fantastiskt!
    Berätta lite mer om ditt liv så ska jag berätta lite mer om mitt.
    /Lasse från Norrland”

    När han väl svarade var jag redan involverad i ett förhållande med en annan kille, men vi blev snabbt goda MSN-vänner och mailade ganska ofta. När jag sen fick problem med mitt förhållande var det Lasse som räddade mig genom att sitta många, långa kvällar och prata om allt och inget, bara för att försöka hålla mitt humör uppe. Vid den här tidpunkten hade jag inte en susning om att han faktiskt var intresserad av mig, något han erkänt senare.

    Framemot vårsidan så pratade vi allt mer och Lasse började så smått lägga in sin stöt när han tyckte sig kunna känna vibbar av att mitt förhållande med den andra killen nog inte skulle överleva. Jag flirtade till slut tillbaka och när Lasse berättade att han skulle åka till USA i nästan två veckor kändes det skitjobbigt för oss båda två.

    Men tack och lov att han åkte! Under tiden han var borta började vi nämligen prata i telefon (förutom dagliga mail) och bestämde snabbt att vi skulle träffas på Arlanda när han kom tillbaka till Sverige.

    Sagt och gjort, jag åkte ut till Arlanda lördagen den 18/3-05 och väntade i en halv evighet innan Lasse äntligen klev av planet. På darriga ben gick vi mot varandra och möttes i en öm kyss. En middag och en hel massa hånglande senare avgjorde vi att vi faktiskt var ett par och skulle satsa på riktigt!

    Två månader av pendlande mellan Västerås och Skellefteå följde innan jag äntligen flyttade till min norrländska prins.

    Japp, det blev en uppsats härifrån också

    Natti natt brudar!

  • Pumpkin

    Godmorgon brudar!
    Kul att läsa fler bli-ihop-historier, de blir garanterat bra berättelser för barnbarnen så småningom

    Åååh, så omotiverat det känns att gå till jobbet varje dag nu...

Svar på tråden Sista året! Sommarbröllop 2008 tuffar vidare.