vad hade ni gjort?

Har inte läst igenom alla svar så noga men jag fick en tanke.. Om ni skulle välja att sätta igång med bebisverkstaden.. Vad händer sedan då? Dvs när det blir dags för dig att börja jobba igen. Då kommer du väl att hamna i samma sits igen, att du inte hittar jobb och kanske måste ta ett jobb som du inte är utbildad till/inte trivs med. Vad är det som säger att situationen kommer att vara annorlunda om 1-3år? Jag tror verkligen att ni måste ta tag i detta och komma på någon bra lösning. Jag tror inte att bebisverksaden är en bra lösning på sikt. Nyckelproblemet är ju gällande jobb/boende för er båda... Vad ni vill ha ut av era liv och vad ni är villiga att ge upp för det osv...

Jo men vad jag menar är.. -Är ett barn tillräckligt för att göra dig lycklig? Vad händer om du i framtiden måste arbeta med något som inte känns kul eller tillfredsställande pga att det fortfarande inte finns några möjligheter där ni bor nu. Då sitter du i samma sits som nu fast med ett barn oxå. Om han vägrar att flytta för din skull även då så måste du då välja att leva olycklig där eller splittra en familj och flytta. Jag vill inte skrämmas eller måla upp ett katastrofscenario, jag vill bara få fram att ni kanske borde koncentrera er på att lösa själva problemet innan ni skjuter det under mattan, går vidare och står där sedan när allt blåser upp igen. Om ni löser detta nu så har ni båda en större chans att leva lyckliga, både tillsammans och enskilt, dvs att båda trivs med jobb, boende osv. Är en eller båda missnöjda så är det ju bara en tidsfråga innan allt går åt pipan.....

Vad jag menar är att jag tycker att du ska tänka ett steg längre. Ett barn kommer självklart vara underbart men sedan då, om jobbsituationen är densamma...vad ska du göra då, är barnet tillräckligt. Kan du leva med att jobba med otillfredsställande saker resten av ditt liv bara för att du har ett barn. Osv... Jag vill inte säga att det kommer bli så utan bara öppna upp tankarna eftersom jag tycker att det är kärnfrågan som ni egentligen borde lösa innan ni tar nästa steg tillsammans.

Sedan håller jag med om att det inte låter som att din kille är redo för att skaffa barn över huvud taget.. Och det är ju inget man kan tvinga fram. Hmm, har jag missat din ålder? Du skriver att det här typ är din enda chans...ni kan ju alltid skaffa barn i framtiden och om ni inte reder ut era problem så kanske du skaffar barn med någon annan i framtiden. Det är väl ingen panik? Låter nästan så...

Usch vad svårt jag har att få fram vad jag menar ibland..

Ni har ett problem helt enkelt och det behöver ni hitta en lösning på tillsammans. Ett barn kanske kan vara en tillfällig lösning men problemet kvarstår. Sedan står ni kanske där, med det olösta problemet och ett barn. Då blir det genast mycket mer komplicerat att lösa. Det bästa är alltid att ta tag i det problem som man står inför.

Hoppas det löser sig!

Vad skönt att ni kunde prata ut om det till slut! Lycka till med allt nu..