vad hade ni gjort?

hur länge har ni bott där? och är det en större eller mindre stad?

är det en mindre stad så e ju chansen att ett jobb ska dyka upp ganska liten..
men har ni inte bott där så länge kanske man ska avvakta..

men ska du finna dig i att vara arbetslös istället? Vilket dumt ultimatum! Och vem har sagt att ni skulle bli gravida direkt när ni provar (det händer ju, men det kan man inte räkna med, så det är bäst att sätta igång)? Nä, lite måste han kunna offra sig också, nu när du ändå har följt med honom borde man kunna kräva att han gör något för dig tillbaka.

Oj, Inte meningen att låta hård...

Du är inte ett dugg konstig som försöker göra något åt din situation. Om du inte har ett vettigt jobb, kommer du bli missnöjd med tillvaron och det kommer gå ut över din sambo. Så jag tycker snarare att din sambo är konstig som säger nej till dina förslag.

Staden är mellanstor, men det är ett stort överskott på just min yrkesgrupp här och på pendlingsavstånd. Jag har aktivt sökt jobb här i nästan ett år och inget har hänt. PÅ AMS säger de att att det kommer vara så ett tag till och därför tänkte jag att jag kunde passa på att påbörja familjebildningen nu. Jag börjar närma mig 30 så jag är ju ingen ungdom längre direkt. Min sambo vill ju vänta ett år med att börja försöka, men om jag äntligen har fått ett bra jobb då så vill jag väl inte försöka bli gravid med en gång.

Håller med, ni båda ska ju ha en bra chans att göra nåt bra av ert gemensamma liv... det där måste ni prata mer om!

Skaffa inte barn bara för att ha någonting att göra- det är allt jag kan råda till...

ingen fara! Jag tycker nog också att han borde kunna vara lite mer öppen för mina idéer nu när jag ändå har offrat mig och flyttat till honom.

Onej, så är det verkligen inte! Men jag förstår om det kanske låter så. Vi vill båda ha barn och det ganska snart! Min sambo har fast tjänst och vi bor bra så allt är under kontroll rent praktiskt. Vår tanke var från början att vi skulle ha en period innan vi fick barn när vi bodde tillsammans och båda arbetade och vi hade ett bekymmerslöst liv med god ekonomi. Men det går inte nu, så då tänkte jag att vi kunde börja försöka få barn lite tidigare.

Ja, jag är rädd för att jag kommer att bli bitter. Det känns som om jag sitter inlåst i en bur. Jag vill få en ärlig chans att sats på min karriär så som min sambo har fått. Men jag kan även tänka mig att bilda familj lte tidigare än vad som var planerat. Nu går jag runt i en främmande stad utan vänner, familj eller arbete och är stressad över att min fertilitet sjunker.