För mycket är aldrig tillräckligt.

Girls, jag valde en mångtydigare namnapproach den här gången för att sätta mindre press på oss alla... inte minst mig själv. visserligen ska jag ju bebis-sunka in style, med min fotsida, skära Vera Velour-rock, men glamour måste få ske på frivillig basis. Och det lär den ju göra, eftersom vi är som vi är hehe.

indiebrud, du tänkte på pricken som jag! Vi har morgon när ni ligger och sover, alltså inbillar jag mig att vi ligger före. Kul att göra det i nåt avseende, i alla fall!

Amelle, när vi hade beajoulais noveau-partaj förra året gjorde fransmännen stooor affär av att vi fick öppna årets skörd hela sju timmar före Frankrike! Livets små glädjeämnen.

Ett annat glädjeämne var vårt adventsfirande igår, med två trötta svenska vänner som modigt nog tagit hårdsäng-tåg (man delar in vagnarna i "hårt säte, mjukt säte, hård säng, mjuk säng") i trettio timmar, från södra gränsen upp till Shanghai. Efter att ha fått the Gemma-treatment blev de som nya och fick stjärnor i blick. Levande ljus, Richard Hawley på stereon, rykande blossaglögg, Annas-pepparkakor, clementiner och småprat, följt av en marockansk gryta med bulghur, sallad och en riktigt god merlot (det var mannen som hade storhandlat). Nu ligger de i soffan + viksängen och dricker varsin fluffig cappuccino. Efter att i nästan två månader ruffat omkring i Thailand, Cambodia och Vietnam är de väl värda en minisemester i casa gemma, inte sant? Idag ska vi åka upp i höga, höga tornet (jin ma), en av mina egna favoriter, rakbladsvass och stiliserad som en blyertspenna. Vi tar hissen upp till åttio-nåntingde våningen, sen åker vi tillbaka in till French Concession och käkar lunch. Efter det blir det designdistriktet och ikväll har vi bespetsat oss på kryddstark Yunnan-mat.

igår var för övrigt en ganska intensiv dag eftersom morgonen och eftermiddagen var vikt åt min andra svenska väninna som var här i samband med modeeventet. Men det är väldigt trevligt alltihop och varar dessutom inte så länge. Det enda bekymmer jag har är hur jag ska få in min träning, varannan dag. Kroppen behöver det.

Amelle: champagnekillen reagerade kinesiskt, dvs han sa bara "inga problem, inga problem". I vanliga fall stör jag mig oerhört på just den frasen (eller vad säger du Stålis?), de kan säga det även om ditt vardagsrum står under 30cm avloppsvatten, men nu var jag framför allt glad över att befinna mig väldigt långt ifrån stureplan.

Förhoppningsis, har bara varit på en bal, på rådhuset på nyårsafton. Otroligt coolt med ditt balarrangerande! Förstår dock att det kan vara lite stressande att behöva ha så mycket klänningar. Du borde absolut ha direktlänk till en av mina kinesiska skräddare ;) Med klassiska champagneglas, menar du såna där platta? Då försvinner bubblorna väl rätt snabbt? Jag skulle nog bli stressad och dricka ännu snabbare ;) Och ja ja ja, ge mig nobelskvaller! Du kan ju alltid fejsboka om det blir för offentligt här ;)

Stålis, hälsa HK och den underbara shoppingen! Själv fick jag förklara för hitresta svensken att han dessvärre var tvungen att nöja sig med ett av tre alternativ om han prompt skulle köpa nya byxor: 1. Skräddare, men det finns det inte tid till. 2. H&M 3. Dolce & Armani, à 7000 pix (inklusive 50% påslag och importskatt). Han beslöt sig raskt för att vänta tills de anländer i Australien, där de ska fira jul.

Nu ska jag gå och mörda en mango. Kram på er, G

Hej vänner! Kall morgon, väninnan är förkyld, hoppas hon inte smittar mig... hittills har jag blivit jättesjuk två gånger av fyra när vi haft besök. Men det är ingen svensk förkylning utan en asiatisk och då är det nog ingen fara (de svenska är mycket värre).

Igår blev hur lyckat som helst, vi åkte upp i Jin Mao som sagt och tog en massa vackra foton, sen blev det lunch på favoritstället, högst upp på deras uteservering med vy över parken. Efter det åkte vi till designområdet och strosade runt, bland annat till en väninna som är en av få namnkunniga formgivare här i Shanghai. Det var hon som gjorde min brudväska, i cremefärgad siden, med handbroderier och några sporadiska små swarovskikristaller. Det var extra kul för min hitresta väninna eftersom hon är utbildad tillskärare (bl a har hon jobbat hos Day Birger & Mikkelsen i köpenhamn). Under eftermiddagen var vi lata, gick mest runt och kollade butiker och gallerier och drack cappuccino. Det var riktigt kallt och juligt. Jag köpte också en jättesöt blomsterkrans med små bär och kottar i en ny blomsterbutik. På kvällen gick vi till Lost Heaven och käkade yunnanmat i bedårande miljö (de röda väggarna liksom glöder i stearinljusens sken). Efter min vanliga kvällsmassage från maken sov jag gott. Ja, han insisterar på att massera mig VARJE kväll numera, oavsett hur trött han är, och jag har inga invändningar ;)

Idag har jag träningsmorgon medan vännerna går på museum. Sen ska vi sammastråla på vanliga lunchrestaurangen (vi var rörande eniga om att vi inte behöver gå någon annanstans), därefter blir det fotovandring i gamla stan. Ikväll ska vi käka upp resten av maroccanska grytan och om vi orkar tar vi en drink med neonfärgad skylinevy på en terrass på The Bund.

Förhoppningsis: Håller absolut med dig generellt när det gäller att slösa glögg på svenska vänner som ska åka hem, men vi har köpt sju flaskor (4 vinglögg, en rom, en cognac) så det lär räcka... plus att just de här vännerna kommer till oss via kambodja, vietnamn och thailand, sen ska de vidare till Australien där de stannar i en månad... så de var minst lika utsvultna på svenska specialiteter som vi. IKEA har dessutom väldigt schyssta priser, runt 55 kronor för en flaska glögg och lika mycket för en Aladdin-ask. Klart man passar på att bunkra upp med lite extra!

Margaux: Du måste kopiera dina inlägg innan du skickar dem! Nu gick man ju miste om ett gourmespäckat lyxinlägg, åtminstone till en del. Men det var kul att du ändå tog dig tid och gjorde om eländet. Vad har ni för temperatur i exotiska Oslo? Vad har du på fötterna?

förhoppningsis: Klart du ska ha en ny top, inför nobelfesten (eller helt enkelt en större bal) är allt motiverat. Kör! Se bara till att någon plåtar dig så att du känner att den fått beskådas vid mer än ett tillfälle. Mina skräddare syr exakt enligt mina anvisningar, om jag har tur... annars får de göra om. Noggrannheten är suverän liksom priserna, materialen är sådär, initiativrikedomen är på minus. Bäst är om man redan har ett favoritplagg som man ger dem, så kan de kopiera i fler upplagor och färger. Har gjort så med flera av mina Isabella Oliver-toppar. Dessvärre har jag det pikanta problemet att jag äger på tok för många fina gravidkläder, flera av dem har jag aldrig använt!! Hur ska jag hinna nu? Vad jag däremot lever i är mina senast inköpta pashminasjalar; en chokladbrun och en svart. Känner mig alltid så varm och fin i dem. Margaux, har du hunnit använda dina?

Och MLU, var är du?
Mrs H2B? Saknar er!!!

Hej små nissar! Lapinette, det där var verkligen ett doftinlägg... rosendals julmarknad, åååå vad skulle jag inte ge för att få lyftas in i vykortet under ett par timmar... men här går det ingen nöd på oss. vad gör maken i Paris? Kanske kanske... köper julkappar till dig? Fast säkert har han nåt svepskäl, typ att han ska jobba. Förstår så väl dina ups and downs. Speciellt nu efter senaste etappen. När går ni vidare, och hur? Eller tar ni en julpaus nu? Och vad härligt att du äntligen kan träna igen!

margaux: Jag har också hermessjalar alltsom oftast, men under min stora, chokladbruna pashmina om jag går ut (mitt enda ytterplagg som funkar just nu är min svarta gravidtrench och den är ju öppen i halsen). Har fått en skitsnygg orange-rosa av mannen, och så har jag min vintage blå-turkos-grön-guldiga som mamma fick i början av sjuttiotalet. Den är speciellt fin; på baksidan är trycket helt annorlunda, väldigt blekt, de var helt enkelt mer enkelsidiga förr. Idag blir det en "genomblödning". Jag brukar ha mina sjalar till mina fina utsvängda baggy-pregnancyjeans och nån tunika-knyttopp, så känns de ändå jag (dvs inte så damiga). Gillar att man kan klä sig helt i svart och sen ha en färgglad scarf som lyfter alltihop.

Boxning gick jag på några gånger i Stockholm, fast inte riktig boxning utan fitnessboxning (på SATS). Det var i alla fall jättekul och absolut superjobbigt! Speciellt när man skulle sparka upp knäna hela vägen till de där dynorna.

Massa massa fina gravidkläder är en på alla sätt bra investering, man kan behöva lite hjälp för att känna sig fin och motiverad att gå på fester och restaurangbesök ibland och vad är då bättre än en garderob som säger: "Kom, kom, let me make you fabulous! Välj mig! Näää, välj mig!" Speciellt om det, som nu, inte blir sista gången man använder dem. Likaså är det viktigt med fina och bra gravidträningskläder, om man nu tänkt leva ett aktivt liv. Plus några söta, platta skor. För klackar är det sista höfterna vill ha, just nu. Det enda jag absolut inte använt är min gravidbadräkt, onödigt! Jag har en vanlig bikini, lågt skuren, med stor BH-del.

Amelle: Du får passa på och installera lite spottar med dimmers i lägenheten om du blir alltför deprimerad av mörkerbrist, om du inte redan gjort det. Belysning gör verkligen underverk. Kan också rekommendera doftljus från Voluspa i vackra askar; kommer nya serier hela tiden på NK. Det där var saker som åtminstone höll mig levande, under långa, mörka år i Stockholm, utan maken. När får du träffa din beau igen? Shit ja vad rädd jag skulle bli efter en sån vurpa, tycker att du är hur tuff som helst. Hoppas du fick en bra häst, dvs inte en sån där som tvärnitar i sista sekund. Inte direkt bra för självförtroendet... Min favvo nu senast när jag hoppade på ridskola brukade antingen börja åbäka sig trettio meter innan hindret och därefter bryta ut i stora, melodramatiska cirklar, eller så körde han järnet och hoppade som en katt, hur fel han än kom. Passade mig perfekt.

Riktigt kallt (nåja, kanske tio grader) har det hunnit bli, vilket med vår byggnadsstandard innebär att de små oljeelementen går för fullt och man vaknar med imma på rutorna. Väninnan låg och hostade i natt, tror att hennes halsont har börjat läka och hon fick lite hjälp ur vårt välutrustade medicinskåp (nipaxon). Det är en grej jag verkligen passat på att bunkra upp - svenska mediciner. Inte minst efter att ha hört väninnan kemiingenjörens berättelser från det lokala medicin-ingrediensföretag hon jobbar för... en standard för utlandsexport (=kontroller) och en för den inhemska marknaden (=du har en kompis som jobbar inom aktuell myndighet, han får lite under bordet och vips har du ett godkännande).

Solen skiner i alla fall mellan guldlöven och lite senare i eftermiddag ska vi ta en entimmes båttur på floden, efter att ha ätit lunch på Maroccanska Tusen och en natt-palatset Barbarossa. De har jättegod mat och det ligger hur vackert som helst, vid en sjö i parken precis vid People's Square (Renmin guang chang).

I går morse gick jag till gymmet igen och körde hyfsat hårt. Härligt! Jag känner mig så fin nu i mina svarta sammetspuff-gymbyxor och min tighta svarta top, jag är vältränad och pigg men magen står precis rätt ut som en trekant. Vet inte om jag sa det, men i lördags när jag kom hade de satt upp fullt med lappar om hur man tränar när man är gravid, hur man anpassar Body Pumpen under graviditeten osv. Kändes som en riktig upprättelse! Och igår kom the head personal trainer (kines) fram till mig och gav mig beröm för att jag såg strålande ut; hon menade att träningen säkert bidrog till det. Det har på ett sätt varit lite svårt för mig att gå dit, har tänkt att alla tittar på mig och tänker att jag är dålig och sådär, svårt att inte bry sig alls när man verkligen verkligen är den enda. Men förhoppningsvis har jag inspirerat en och annan att våga själva, så småningom.

Efter gymmandet gick jag och letade plånbok till mannen, den fina bruna i skinn som jag köpte i Malmö för sju år sedan för 350 spänn börjar bli lite sliten. Kollade de enda skinn-alternativ som fanns, dvs Prada, Dunhill, JPG, Kate Spade, Longchamp, Lancel, ja ni fattar. Inget under 2500 spänn men inte heller något fint. Tills jag snubblade på en enkel men söt Kenzo som hade allt han vill ha (liten, korthållare, myntfack, sedelfack). Den är svart och i varje ficka har färgen olika nyanser i rostbruna och röda färger. Priset var också helt OK: 1000 kronor. Plånkan blir en del av hans julklapp. Resten blir svenska böcker och ett Laura Mercier rengörings-kit (3 krämer). Hade eventuellt också tänkt prenumerera på krämig yoghurt i glasburk, finns två tjejer som gör egen som sedan levereras hem till en. Jag gillar julklappar som varar hela året.

Lunchen åt vi på det vanliga stället; vännerna hade varit på museeum. Sedan åkte vi till gamla stan som än en gång hade bytt utseende från gatan men tack och lov varken hade rivits eller förändrats inuti. Därefter ville vi alla sätta oss på nåt mysigt ställe och fika så vi åkte tillbaka in till French Concession och promenerade runt på de små gatorna. Tog en låååång kaffe på favvofiket Boona och beundrade alla de nya macdatorerna (fast min är fortfarande finast, tycker att de svarta är lite tråkiga), sen vandrade vi hemåt. Jag handlade också lite presenter till väninnorna som ordnar min babyshower på söndag i de små specialbutikerna; en jättefin sovmask med blommor och sammetssnören och en flaska fikonvinäger vardera.

När vi kom hem hade mannen redan gjort mat, vi åt resten av den maroccanska grytan plus lite aladdin-choklad, sen tog vi en taxi ner till the Bund. På New Heights terrass stannade vi bara fem minuter och tog kort, sen kändes det för kallt och vi slank över gatan till The Glamourbar. Efter lite strategiska flyttar hamnade vi snart i den bästa soffgruppen precis vid fönstret (stora, spröjsade sekelskiftsfönster med utsikt över Pudongs skyline). Där drack jag den godaste alkoholfria drink jag nånsin fått: En halvfrusen, vitfluffig mix av färska jordgubbar, basilika och grapefrukt. Mumma!

Vi kom ganska sent i säng men massagen uteblev ändå inte. Mannen har lärt sig massera med slutna ögon...

Idag blir vår sista dag tillsammans. Vännerna ska börja med att åka till hotellet och jag kanske simmar, sen lunch och båt, sen tar jag mig hem för att vila lite innan kvällens prenatal-klass (den sista). Det känns lite tråkigt tycker både mannen och jag; det har blivit roligare och verkligare varje gång eftersom barnmorskan har gått igenom alltihop kronologiskt. Ikväll handlar det alltså om sista etappen: Amning. Och så får vi träffa alla de som blivit våra kompisar. Tack och lov har vi sett till att fortsätta umgås med våra favvomedgravida: Ett roligt, yvigt och färgsprakande Manhattanpar (tjejen ska på min babyshower) där båda jobbar med mode; ett tyskt par som mannen var på julmarknad med och som vi ska käka crepes med nästa onsdag.

Nu ska jag kolla vad alla dessa facebookvänner vill mig (får mail varje gång någon skriver ett inlägg). Kram, G.

Tillbaka från prenatalklassen, det ska bli så skönt att slippa sitta 1 timme i bilkö varje onsdag, och slippa äta alldeles för mycket och alldeles för sent, för att man är så sjukt hungrig (middag 22.30 är ingen höjdare), och sedan ha en djävulsk halsbränna halva natten. Det var kul att jämföra magar också, flera av tjejernas magar har trillat ner under den senaste veckan och de ser ut som stora trekantiga tobleronebitar allihopa. De flesta hoppas på för tidigt födda bebisar så att de blir små = lätta att klämma ut. Jag vill ju framför allt ha julhelgen i fred (förstår ni nu hur viktig julen är för mig?) plus hinna förbereda mig; antar på något vis att jordnöten ändå inte går över fyra kilo och då grejar jag nog det där ändå. .Med andra ord är jag fullt nöjd med en jordnöt som slagit sig till ro precis under revnenen, det verkar helt enkelt som om den tänker stanna där ett tag och snarare födas lite för sent. Men man vet ju aldrig.

Simmade tusen meter i morse men fick tillbringa de sista 13 längderna med att koncentrera mig på att inte... kasta upp, sån halsbränna har jag. Och då tar jag ändå piller. Men jag är så jäkla envis. Har jag bara orken och styrkan så SKA jag träna fyra gånger i veckan, oavsett om små knivar far upp och ner i strupen hela tiden. Har också bestämt mig för att köpa hantlar för att kunna fortsätta hålla igång efter födseln, hemma, utan stress.

Efter simingen mötte jag vännerna på maroccanska restaurangen. Vädret var sagolikt och vi satt på terrassen precis vid den lilla sjön i parken; solen förstärktes av värmelampor och vi kunde sitta i bara tunna tröjor. Efter 2,5 timmars snack satte jag dem i en taxi och skickade dem till båtarna, sen åkte jag och shoppade! Hade hittat ett par skor som jag måste måste ha. De är sååå söta! Ballerinas i riktig päls (kossa) med stora, fina leopardmönster och brun sammetsrosett. Exakt såna jag ville ha. Handlade också lite mat och satt därefter nästan 2 timmar i bilkö, sjukt trist! Hann i alla fall i tid till sista prenatalklassen som handlade om amning. En del var ren propaganda; de flesta kulturer har alltså inte 90% amningsfrekvens som vi svenskar, och framför allt ammar man inte så länge. I frankrike (som jag berättade förr) ammar t ex knappt 30% av kvinnorna. Men det blev också en massa tekniksnack. Bland annat fick vi lära oss hur man gör för att bebisen inte ska tugga sönder bröstvårtorna, det ligger en hel massa teknik i det där. Plus att bröstvårtornas själva beskaffenhet styr mycket (mina är sedan graviditetens början väldans greppvänliga tack och lov). BM tyckte inte att man behövde de där skydden om man gjorde rätt. En bra grej på vårt BB är alltså att man stannar kvar i ett antal dagar i det fina rummet. Det första 1,5 dygnet rekommenderas man kalla på en sköterska varje gång det är dags för amning så att hon får instruera och säkerställa att man gör rätt - allt för att undvika problem senare. Plus att man tydligen alltid får mjölkstockning efter tre dygn och då vill de att man ska vara inom räckhåll för dem så att de ska kunna massera efter konstens alla regler. Oavsett om det stämmer eller ej så känns det i alla fall tryggt och bra.

förhoppningsis, det finns en massa skit och elände i Shanghai och det har jag också berättat om. Som att 40% av befolkningen är TBC-bärare och att de sprids när de spottar och hostar vilket de gör hela tiden (inte bara i poolen) och att 10% har hepatit B. Luften gör mig sjuk vissa dagar och det stinker av lösningsmedel som varit förbjudna i Sverige i typ 50 år (senast idag hos oss, när de målade fönsterkarmarna). Men det där har jag liksom tjatat så mycket om och det gör mig bara så beklämd. Så jag väljer att vara glad och ha roligt. Det är liksom det som är poängen med att vi bor här. På senare tid har jag också tänkt att om jag är glad och pigg så blir jag en bra mamma åt jordnöten = ger den en bra start i livet, trots att det är mycket farligare här än i Europa.

förhoppningsis: I know, I am the same. Och det är inte så svårt att förtränga dåliga saker i den här stan. Våra vänner som varit här var ganska skakade efter både Thailand och Kambodja, däremot. Andra som varit i Indien säger också att det är svårt med den sociala misären.

Det värsta här är ju själva systemet och alla dödsstraff, men dem ser ju inte vi...

Stålis, vad kul att läsa om era äventyr! Jag har ju aldrig varit i varesig Peking eller Hongkong men nu blev jag verkligen sugen på att åka. Vi har redan bestämt oss för att åka till muren senare i vår, men om vi blir kvar här kan vi säkert ta med bebisen på weekend-tripp till HK och shoppa loss.

Låter smart att köpa dator i sverige. Jag köpte min Macbook på Macoteket i Stockholm, de är bäst (tycker jag). Förutom tangentbordet känns det också tryggare att ha nära till affären om något skulle gå snett med datorn, det är trots allt en stor investering. Vilken mac är du sugen på?

Stålis: Halsbränna är en styggelse, det är magsyra som sipprar ut från magmunnen. Det bränner, sticker och skär och man kan kräkas frätande vätska om det vill sig illa. Jag var stressad under en period för typ fem år sedan, rasade i vikt och fick magkatarr, sedan dess har halsbrännan lurat hela tiden. Så det är inte underligt att jag har det extra mycket nu - det hade jag räknat med.

Stålis igen: Om jag la av med simning samt kaffe, frukt och grovbröd på morgonen, samt choklad, fet kryddstark mat och citrusfrukter och åt middag lite tidigare så skulle jag nog inte ha några problem. Men då skulle jag typ dö. Så länge man har ett val känns det OK.

Och lycka till med packningen! Jag lider med dig. fast jag antar att det blir lite kul också.