För mycket är aldrig tillräckligt.

Hej lapinette, jag hade för mig att IVF kostade typ 50.000? Eller är det bara medicinerna som kostar 17.000 och IVF:en i sig kostar mer? Det är en sån där sak som man hört att vissa nästan ruinerar sig på. 1800 är ju mycket mindre än vad det kostar att bleka sina tänker... och för 18.000 kan man få ETT silikonimplantat, typ... så det låter ju väldigt resonabelt, även om jag förstår att det känns - inget kul. Låter för övrigt som en väldigt avancerad behandling. Min mellanstadie-bästis pappa var f.ö. en av pionjärerna inom provrörsbefruktningar i mitten av åttiotalet. Han var överläkare i Lund. Senare var de expats i Singapore där jag hälsade på dem. Lite annan sjukvård än här om man säger så... mitt sjukhus är ju jättelyxigt, men just nu är t ex en av mina väninnor med sin man och bebis i Hongkong för den hade fått epileptiska anfall två gånger under helgen och behövde hjärnscannas / röntgas, och det klarar de inte av att göra i Kina (de har inte utrustningen / maskinen som krävs). Hoppas så att det går bra...

Ja, vi tröstar oss helt enkelt med plasmaskärmar och jacuzzi på rummet för att det är härligt naturligtvis, men en del av det är definitivt kompensation för att vi lever i en underutvecklad del av världen.

Vi visste att förlossningen skulle täckas men vi visste inte om det fanns något maxbelopp och eftersom vårt sjukhus är så jäkla dyrt (hela graviditeten + förlossningen går på runt 150.000) så var vi osäkra. Men det tycks ordna sig.

Idag har jag gått upp tidigt för att - jobba. Skrev inte en rad igår, när mannen kom hem så profylaxade vi. Var lite rädd att bebisen skulle ploppa ut när jag "K-krystade" men den har inte ens fixerat sig. Huvudet ligger neråt och har gjort så i över en månad men den korvar glatt omkring och i bäckenregionen är jag alltjämt platt. Har förstått att inte alla fixerar sig, eller att en del gör det först inför förlossningen. Hoppas att vår inte hör dit, vill gärna att magen ska sjunka så att jag slipper den galna halsbrännan.

Jag hatar när människor har 600 kompisar på Facebook och man har träffat dem en gång, eller aldrig någonsin, och sen skickar de en friend-request och man blir helt osäker. Men nu ignorar jag dem.

förhoppningsis, sov gott, ser fram emot längre rapport om du orkar och vill!

Själv har jag YES! kommit igång med mitt skrivande. Bara för att inse att sextusen tecken räcker till typ ingressen. Brukade oftast skriva grejer på minst 20.000 tecken på den tiden det begav sig, om det inte rörde sig om notiser eller krönikor eller recensioner. Så nu har jag skrivit och bett om mer utrymme, får se hur det går. Shanghai är stort ju.

Har också varit och lunchat med en väninna som ska åka hem till amerika. Luften var så rälig här idag att det stack i näsan och ögonen så fort jag kom ut och solen lyckades borra ett litet hål i den mjölk-grå himlen. Om jordnöten vore ett faktum skulle den aldrig få lämna huset idag. En del av mig vill verkligen att den ska stanna i magen forever så att jag kan skydda den. Just nu trampar den med sina små fötter för glatta livet. Ska lägga mig raklång i soffan så att den får lite mer space att rumla runt. Hinner nog ligga i en kvart innan de kommer och levererar vår julgran.

Kram, G

Lapinette, förstår verkligen att det är en sur kostnad som du gärna hade sluppit. Och samtidigt så är det ju bra att möjligheten finns. Tänker gång på gång på min envisa väninna Lisa, som alltså ska ha barn nästan samtidigt som jag, som pendlade mellan Europa och Canada i 4 år för att operera om livmodern + göra SJU IVF:er. Hoppas att det går lite fortare och smidigare för er. Hon blev i alla fall gravid på naturlig väg, under en dyksemester i indonesien...

Amelle, jag hade alltid haft PC innan men köpte min första powerbook för 1,5 år sedan. Detta efter att ha jämfört priser mellan likvärdiga Dell, HP och Mac. Det skilde inte mer än ett par tusenlappar och jag måste säga att jag är supernöjd. Hittills har den inte hängt sig en enda gång. Just problemfriheten är det bästa med macen, plus att du har mycket större flexibilitet när du "möblerar" inne i din dator, man flyttar, drar och släpper grejer helt obehindrat. Har du jobbat mycket med Mac? På Berghs hade vi mest macar så då kändes steget inte långt för mig. Men är man bara van vid PC kan det kännas lite bakvänt med "finder" istället för utforskaren osv.

Ända invändningen jag har mot just min powerbook (en sån där silvrig 15" sak) är att den är väl tung för en bärbar dator, pga titanhöljet. Å andra sidan fick den bäst i test i en av de stora svenska tidningarna (minns inte vilken) härförleden när det gällde hållbarhet, alltså rent fysiskt.

Vet att man får en smula mer prestanda för pengarna på en PC av god kvalitet, men det är helt klart värt att jämföra priser. Jag blev som sagt positivt överraskad.

Alltså jag har verkligen försökt tycka om Familjeliv men det går inte. Varför har folk så SJUKT negativ attityd? Varför är de så bittra och självömkande och så fixerade vid sin viktuppgång och sina krämpor när de borde vara jättetacksamma mot kroppen som ställer upp och bakar en hel bebis åt dem? Det är verkligen ingen självklarhet.

Fattar inte. Är ärligt talat lite rädd för att jag antagligen kommer att vara gravid i Sverige, nästa gång. Är alla sådär gnälliga; har jag bara förträngt att det är så? Please, säg att det inte är sant.

förhoppningsis: Kändes väldigt "hands on" med en liten morgonrapport. Och jag är förvånad och imponerad över att du lyckades få ihop såpass många hyfsat läsbara ord efter all denna Möet. Själv älskar jag ju det, och speciellt den som är rosa. Vet inte om den är extra god men färgen gör mig extra lycklig.

Hmmm. vid närmare eftertanke var det på tok för länge sedan jag drack Champagne... nästan en hel månad sedan. Tror att vi måste göra något åt saken redan denna helg. Mitt dilemma är att jag numera fyller min alkoholkvot (har nån sorts känsla för hur mycket det är OK att dricka, baserad på högst personliga och ovetenskapliga grunder) med glögg. Så det lär dröja till nyårsafton.

Förhoppningsis, har du roat dig med att försöka räkna ut hur mycket du drack?

Mmm, det är väl männen som får se ens mindre trevliga sidor... Ibland när jag typ välter eller mannen kallar mig tjockis, pekar jag på honom och säger "ditt fel".
Och om han inte hade blivit så himla ledsen om jag anklagar honom för saker, hade jag nog varit mycket tjaskigare mot honom. Plus att han faktiskt jobbar häcken av sig för att vi ska ha det bra.

Hej, oj, jag känner att jag har lite klänningsuppdatering framför mig. Och samtidigt måste jag ju prioritera arbete den här veckan, när jag inte sover eller försöker göra det, det blir svårare och svårare att komma till ro. Tillbringar nätterna med att bygga torn av kuddar som jag sedan frustrerat river ner på golvet, bara för att börja om igen. Och så fort jag lugnat ner mig någorlunda så är det dags för toalettskvättande, igen. Inte så att jag har svårt att sova på rygg eller ont eller svårt att vända mig, jag är smidig som en balettdansös (nåja, förutom när jag river ner displayen i matbutiken på grund av att jag än en gång underskattat min volym). Men det är klart att en hel del underliggande stress gör sig påmind på natten. Kissar gör jag nästan i sömnen numera, har haft gott om tillfällen att öva under de senaste åtta månaderna...

Lapinette: You don't strike me as the tunnbrödsrulle type. Å andra sidan käkade jag själv tonfisksallad på burk till lunch på bröllopet, för att det gick snabbast och fanns närmast till hands. Man ställer ju knappast och lagar till en bouillabaisse ett par timmar innan vigseln, eller hur?

Förhoppningsis: Jag är grymt impad av din kapacitet! Är helt övertygad om att du höll stilen hela vägen ändå. Alternativt strategiskt nog valde danspartners som var lagom mycket på örat för att inte märka nåt.

Vadslagning: Jag gissar också på pojke, och det blir eventuellt klockan 10.33 den 11 januari (de beräknar den 7), och tror typ... 50cm - är det inte vad de brukar vara? och, uhm... 3700g. För jag äter så bra och ganska mycket. Kanske en del av musklerna jag bygger går in i bebisen också? Notera att jag inte har något som helst fog för mina gissningar, förutom datumet då, och att mammas bebisar höll sig mellan 3200 och 3600g allihop.

Stålis, i Kina regnar det, är mörkt som i en säck och luktar en blandning av kol och avgaser. Har just stått 45 minuter i taxikö och sniffat på folks cigarettrök. What more can I say? Välkommen hem! Skulle ge rätt mycket för att vara i dina moonboots just nu.

I morse hände det igen, på mammagruppens julfest. En nybliven mamma sätter intet ont anande ner korgen med sin bebis bredvid mig, något i mig får väl henne att associera till moderlighet (kan vara den enorma jättemagen som - jag svär - fördubblats i storlek sedan vi tog fotona i helgen), bebisen kastar en hastig blick och skrynklar sen ihop hela ansiktet i ett illvrål. Själv ler jag stelt och försöker säga uppmuntrande ord till bebisen, utan resultat. Varför hatar alla bebisar mig? Och varför känner jag typ... noll känslor? Nåja, jag har ju tre veckor på mig att uppbåda modersinstikter, om den kommer när den ska vill säga. Några andra mammakompisar som ska ha barn ungefär samtidigt som jag var helt chockerade över att jag inte packat BB-väskan än. Och när jag berättade att vi inte ens fått grejerna (de blir just nu grundligt inspekterade av kinesiska myndigheter) tappade de hakan. Men jag har ju bestämt mig för att den ska komma efter nyår, gärna två veckor. Och hur svårt kan det vara att packa en BB-väska? Dator. Datorsladd. Kamera. Kameraladdare. Sladd till dator och kamera. Mobil. Mobilladdare. Det var kanske allt? Just det, smink, till fotograferingen. Resten borde väl lösa sig. Tar kanske lite Voluspa doftljus och min Vera Velour-morgonrock, och ett och annat paket nyttiga snacks och energidrycker. Men man är ju van att packa sin resväska på tio minuter, och när sammandragnigarna kommer har man väl sisådär en 12 timmar på sig, åtminstone. Det är luuugnt!

Efter det mysiga mötet (blir mer och mer tight med vissa särskilt coola mammisar) bar det av till gymmet och lunchrestaurangen där jag träffade en kinesisk väninna. Nu ska jag fortsätta skriva artikel, har ju börjat komma igång riktigt fint. Med P3 puttrande i bakgrunden blir det extra mysigt.

Kram på er, söta chix! G

Hahaha, vilket bra pris Amelle, hade varit perfekt om vi haft beslutsångest, nu har vi ju varit rörande eniga nästan hela tiden.

lapinette, usch vad jobbigt... kanske du behöver vila och ta det lugnt efter alla påfrestningar. Blir bra med lite julledigt. Mannen får då bara en dag på själva julafton som han måste ta ut från sina totalt fem veckors semester (fem veckor som alltså inkluderar ALLA högtider). När bebisen kommer ska han ta två veckor, och då återstår alltså bara tre att disponera under hela nästa år... blir inte mycket till resande nästa år men den dagen den sorgen. Har din man fransk semester, han är väl expat..?

Förhoppningsis: Du fattar inte vad jag längtar efter att kunna powerpromenera igen, får ju hålla på och akta mina fogar hela tiden. Och även om magen är stor så har jag långt kvar innan kläderna blir för små... de flesta är fortfarande lite stora, vilket delvis beror på att de flesta väninnor varnade mig att kroppen skulle förändras sååå mycket vilket den inte gjort, förutom magen då. Men jag har som sagt tre veckor på mig att växa i dem. Om du orkar och hinner vill jag jättegärna veta vad väninnorna saknade på BB. Vi stannar ju i 4 dagar, fast då kan mannen åka hem och fylla på under tiden om det skulle behövas. Är dock lite nyfiken på vad folk har på sig när de föder barn, om man inte vill ha de fula BB-kläderna alltså.

Amelle, låter nice med sju veckors semester! Min man får ingen övertidsersättning, då skulle han nog gå ner till 75% per automatik. Han jobbar ju cirka 12h per dag. Men så är det i högkonjunkturens Kina. I reklambranchen var det likadant, ingen övertid. i gengäld var man ju ledig lite då och då när projekten var över.