god morgon girls! Sov bläääh. Massa drömmar och tankar. Som om inte det vore nog väcktes jag av en mygga och mannen fick komma till min undsättning och jaga den med elektriska tennisracket medan jag fegt kurade under täcket för att inte vakna av ljuset. Min kropp är verkligen helt otroligt snäll mot mig, tänkte på det när jag vigt skuttade ur sängen och gick bort för att göra kaffe, sen kravlade jag in under tvättstället för att hämta fjärrkontrollen till AC:n, men huvudet vrenskas verkligen nu. Stress, helt enkelt. Läste vidare i Barnaboken och det verkar så svårt... allt. Och så uppslukande. Svårt att inte bli uppslukad redan nu. Läste högt för mannen kapitlet om de två veckorna efter att man kommit hem, där hon i detalj redogör för exakt allt - från exakt vilka veck man ska tvätta i, till exakt hur länge de brukar sova mellan vilka klockslag, och vad man ska passa på att göra just då. Känns helt överväldigande.
Idag har jag planerat att styrketräna och handla mat, sen kommer journalisten + fotografen + min kinesiska väninna med sin lilla dotter på 2,5 månader, vid 4-tiden. Vid 6 kommer våra män och då blir det prat, levande ljus, glögg, lussekatter och nybakade pepparkaksbiscotti (bestämde mig för att välja ett recept som jag typ kan i sömnen). Sen tror jag att jag måste skippa en annan väninnas babyshower efteråt, även om det svider. Hon kom ju på min. Fast hon är redan underrättad, och det här var redan bestämt när hon bjöd mig. Plus att det mer blir som mingel på en bar.
Igår kväll var jag trööööött. Vi åt grillad lax med guacamole, ärter och klyftpotatis med kummin. Maten är det sista jag kompromissar på, det krävs så lite för att svänga ihop något schysst och det är så värt det. Åt också en sallad med en urgod fikonvinäger, tjock och trög med många fikonkärnor.
Stålis, du kanske ska vänta lite om du får ångest av fasaden eller trapphuset, ångest är ju det sista man vill känna när man kommer hem, i alla fall om ni tänkt rota er ett tag i lägenheten. Själv har jag förvisso väldigt positiv erfarenhet av att köpa lägenhet med hjärnan och inte hjärtat, har gjort väldans goda affärer många gånger om mycket på grund av det. Å andra sidan vill man kanske inte stanna där i mer än 2-3 år. Men jag tycker själv att det ska gå snabbt att hitta lägenhet. De senaste gångerna, i Stockholm, satte jag en tidsgräns på två helger, sen kollade jag som en galning i ett enda område. Många lägenheter var man kanske inne i, i tre minuter för man kände på något sätt att det kommer ändå inte att bli nåt. Typ om det var väldigt mycket folk på visningen. Ja, eller om jag fick ångest av fasaden ;)
Fast nästa gång vi flyttar kan det eventuellt bli för en längre tid och då kanske vi känner efter lite mer.
förhoppningsis, när skriver ni på pappren för den nya lägenheten?