Grabbar var fan är ni......?

Jahaja, tjena!

Efter att ha hängt över axeln på min BH Aleta (Blivande Hustru alltså - våga vägra anglicismer!) och fnissat en del, har jag nu, på hennes enträgan uppmaning, skapat ett eget konto.

Och redan när jag tittade på startinlägget i dina tråd visade det sig hur lite jag visste: Ska brudgummen fixa brudbukett? Det verkar ju helt barockt! Eller åtminstone en stor risktagning - ska brudens jobb med klänning, färgkoordinering och annat obegripligt riskera att spolieras av brudgummens okunskap om blommor och allmänna inkompetens när det gäller bukettbindning och färgmatching? Fast det kanske bara är jag.
Hursomhelst, det är väl bara att bita ihop och plocka några prästkragar antar jag. Traditioner ruckar man inte på hursomhelst!

Allvarligt - jag brukar ogilla könsstereotyper och tycker inte om att känna mig "grabbig". Men sällan har jag märkt av skillnaden mellan könen så mycket som i diskussioner om bröllop. Det är någon sorts romantikgen som sätts i vibration av tanken på att gifta sig, och den genen verkar mest finnas hos kvinnor.

Eller har jag fel? Blir ni män också alldeles dimmiga på blicken av tanken på det stundande bröllopet? Är det superviktigt för er hur ritual, utsmyckning, fest och kläder blir? Kommer bröllopet att vara den bästa dagen i era liv?

(allvarligt nyfiken)