envis tvist

Kan ni inte hitta ett nytt typ släktnamn och börja om på nytt?

Jag gav upp mitt efternamn Sundell för min mans mycket orginella Karlsson mest för jag ville inte ha dubbelt eller bara behålla.

Barnen har hetat mitt men skall också byta så. Tja att heta Karlsson är ju inte så ovanligt mot mitt förra som var hemskt ovanligt på Åland och fint.
Svårt de där med namn....

Mitt tips brukar vara att den som tycker det är viktig(as)t att heta samma får byta! Eller fortsätt att heta varsitt - och skjut på frågan om vad barnen ska heta?

Jag byter och tar hans (Karlsson). För mej spelar det inte så stor roll vad jag heter på papprena, jag är stolt över mitt ursprung och min släkthistoria men det kan jag fortfarande vara utan att behöva heta det jag fick när jag föddes.

Alla tycker vi olika!

Men vill ni båda heta era egna efternamn så byt inte då. Det är många gifta par som heter som de alltid har hetat. Lycka till!

Om du har släktforskat kanske du har kommit över ett fint gammalt släktnamn som ni skulle kunna ansöka om att ta? Eller försöka komma på ett helt nytt tillsammans och ansöka om det?

Annars gäller nog att ni får komma överens om vems namn om skall bli efternamnet, eller fortsätta heta era olika efternamn. (En av er kan ju då ta den andres som mellannamn om ni så vill.)

OT Men kan man ansöka om ett nytt efternamn (alltså starta ett eget släktnamn) efter man är gift? eller måste man ordna det i samband med vigslen?

Kärlek ger näring åt själen skrev 2008-02-24 20:13:20 följande:

Hitta på ett eget efternamn istället.

Man kan närsomhelst ansöka om att ta ett nybildat namn, om det godkänns är en annan sak, men man behöver alltså inte vara gift för den sakens skull. Tar man namnet före vigseln är det bara en av er som tar namnet då och den andre får det i samband med vigseln. Den som ensam tog namnet har då fullständiga rätten till det och kan föra det vidare även efter en eventuell skiljsmässa. (Det får alltså inte den andre, då denne "bara" fått namnet genom äktenskap.) Vill man alltså att båda skall ha fullständig rätt till namnet får man ansöka tillsammans efter man har gift sig.

Kärlek ger näring åt själen skrev 2008-02-24 20:13:20 följande:

För mig var det helt naturligt att byta, fast att jag har ovanligare efternamn än min blivande.
Jag vet egentligen inte varför jag gör detta så lätt, det är liksom inte så viktigt för mig...
Jag känner snarare att det ska bli lite "skönt" att få bli lite mer anonym. Som det är idag (född på en liten ort) så är man liksom inte känd annat än som dotter till pappa, eller barnbarn till farfar...
Ska bli fint med en "egen" identitet!

Det är väldigt populärt just nu att ansöka om nybildade namn. Antalet ansökningar bara stiger för varje år. Det man ska vara medveten om är att man inte får byta namn hur ofta som helst, därför skall man noga tänka över detta med att ta ett nybildat namn, för sedan får man inte byta igen utan att ha "särskilda skäl".

Aha tack Vi har lite planer på att skapa ett eget "släkt"namn.. Då vi båda har väldigt vanliga efternamn. Hade varit kul att hitta på något. Just nu så håller vi på att komma på något men de flesta vi kommit på är det någon som redan heter *Skrattar*

Men då är det ju ingen panik om vi väntar till efter vigslen med det nya namnet

Kärlek ger näring åt själen - Har ni testat PRV:s databas med namnförslagskombinationer?
Här finns den om ni inte hittat dit ännu:
www.prv.se/NAMTWeb/default.jsp

För mig är det ingen stor grej att vi behåller våra respektive namn, vi har båda två ganska ovanliga efternamn (särskilt han) och förknippar min identitet mycket med mitt namn. Dessutom har jag väldigt svårt för traditionen att kvinnan tar mannens namn "bara för att". För mig representerar det en tid i historien när kvinnan stod under manligt förmyndarskap och där äktenskapet inte alltid var en helt frivillig historia. Att din mans släkt hänvisar till traditionen tycker jag inte att du ska bry dig om - men som du märkt i tråden så resonerar vi alla olika och det viktiga är väl att ni kommer fram till ett gemensamt beslut som ni båda känner att ni kan stå för.
Våra framtida barn kommer att få bådas namn, även om det kanske blir lite långt. Det är precis lika viktigt för mig att mitt efternamn lever vidare som att mannens gör det.