Fria för 3:e gången?!?!?!?

Ja, usch vad jobbigt det är. Man blir så ledsedn och tankarna surrar i huvudet. Vilken otur du hade som blev sjuk! Du var antagligen mentalt inställd och förberedd ju. Har du lust att berätta varför din inte vill? Jag kan kanske få lite tips av det. Jag är också ganska säker på varför min sambo inte vill. Har nog berättat om det här uppe någonstans.Nej, jag ger inte upp. Gör inte det, du heller! Våra "gubbar" behöver kanske bara en puff på "rätt" dag och vid "rätt" tillfälle?... och på rätt sätt. Berätta mer om dina tankar. Jag kan svara på morgnar och kvällar. Jag håller tummarna för dig!

Iiiiiiiiiii... vi BLIR ensamna i morgon kväll!! Har förberett lite så får vi se hur stämningen blir. Min sambo kan vara väldigt trött efter middagen och "ta med sig jobbet hem" och vara lite tyst och grinig om något tokigt har hänt under dagen. Men för mig känns det verkligen som att jag skulle vilja förklara och sedna ställa FRÅGAN! Jag känner att jag bara MÅSTE göra det här ... i alla fall snart. Annars bllir jag tokig! Hm.. undrar vad jag ska laga för middag. Sambon älskar ALL mat, men det får inte vara "för mycket" för då undrar han nog, innan jag ens har börjat min "föreställning.

Hej igen!.. jora.. jag frågade igår kväll, men.. Som vanligt blev det varken ja eller nej! MEN han tycker de tär lika "jobbigt" som jag. Han kan inte förstå varför? Jag försökte förklara varför.. Det slutade med att han sa att han behövde fundera mer "det där ska vi nog llösa pånåt´ sätt", sa han... och att han tyckte vi skulle spara champagnen som jag hade i beredskap. Det blev jag ju glad för i o f s! Det finns ju fortfarande hopp! I dag ska jag prat amed honom om att jag vill ha respekt och omtanke och att jag därför vill ha ett SVAR. I gengäld ger jag honom "tid" att fundera. Jag ger honom också respekt och omtanke på det viset, tänkte jag. Tänkte mig till den 28 mars. Det är ett viktigt datum för oss. Undrar hur det här ska sluta?!?!?!?

Ja, tror jag också. Vill bara förklara att han var minst lika "ledsen" som jag var. Tro inget annat. Han förstår att det här är viktigt för mig, mentalt. Han förstår mig. Men samtidigt, på något sätt, tycker han att det är "onödigt". Men han ska få lite tid. Han måste nog själv komma fram till varför, en egen orsak som gör att han kan ta steget. Vi kan ju ha olika orsaker ??

Nu har jag bett honom om svar om 3 veckor/ innan april. Av respekt och imtanke för varandra: HAN får tid och JAG får ett svar! Han säger att han "aldrig" får tid att "tänka" .. han tänker på jobbet även när han är ledig .. men ska ge mig ett svar inom den tiden jag bett om. Usch.. han har det inte heller så lätt, tror jag.Den 28 mars är VÅR dag. OM han sänker svar "ja" hoppas jag det blir då!!!

Tack för uppmuntrande ord! Nej, jag ger mig inte, för jag tror att han innerst inne vill, men han har svårt att ta sig över "tröskeln". Annars hade han ju sagt ett klart "nej", vilket han ju inte gör! Så champagnen står och väntar och eftersom vi träffades den 28 mars, hoppas jag naturligtvis på ett "ja" då ... eller när som helst den här månaden. Jag vill ju absolut inte TVINGA honom till ett "ja", jag vill bara ha ett tydligt svar. Det är jobbigt att tro.. och vänta. Jag har sagt till honom att av omtanke och respekt FÖR VARANDRA vill jag att vi kommer fram till ett gemensamt beslut, den här månaden. Oj.. det har jag visst redan skrivit i ett annat inlägg... ja, ja..

Ännu inget svar .. men han har ju några dagar på sig... hm...
Tänk om han glömt bort! Nä, så kan det inte vara. Han har mycket på jobbet den här veckan och till helgen kanske vi inte är med varandra, så jag får kanske vänta till på måndag!!???

Ännu så länge inte ett ljud eller den minsta "hint". Jag väntar också med spänning. Väntar och väntar och ...
becky79: Jag förstår inte vad du menar? Jag planerar inget. Jag fantiserar mest. OM han säger "ja" ska vi naturligtvis planera tillsammans. Men jag vet ju att han inte vill gifta sig i kyrkan och inte vill "stå i centrum" så tror jag att han skulle tycka att mina ideér inte är så tokiga. OM... utifallatt... han säger "ja". Weeee.. inte så många dagar kvar i den här månaden. Men om jag känner honom rätt, väntar han så länge han kan, bara för att "retas". ha ha ha ha ha...

God morgon allihopa! Han mådde inte bra igår, så .. Nu har han precis gått ill jobbet, och när vi skulle säga "hej då" sa´ han att "vi måste prata i kväll". Han vet att jag väntar på ett svar. Jag anar att han kommer att svara nej .. eller ja ?!?!? Usch vad jobbigt det här är. I veckan pratade vi om framtiden och han trivs inte så bra här där vi bor. Han skulle vilja flytta tillbaka dit han kommer ifrån, men där finns inga jobb. Ja, ni.. det är mycket nu. Men, nu är det frågan om vad han kommer att svara på FRÅGAN. Jag tror han säger nej, eller säger något om "ja, men inte nu..." det vore ju trist! Tack för allt stöd och glada tillrop! Jag återkommer. Har ni några tankar om detta kan jag inte svara förrän i kväll. Tjohoo..

... å väntar .. å väntar å väntar.. suck...