Fria för 3:e gången?!?!?!?
Tack för alla "tummar"! Jag berättar sen hur det gick.
Tack för alla "tummar"! Jag berättar sen hur det gick.
"Jag är inte så negativ. Jag vill att vi pratar mer i helgen". Jag blev jätte glad, och kommenterade med frågan: "då säger du ju inte nej?" Nej, svarade han, jag säger inte nej.
Så blev diskussionen igår kväll ... till slut. Han sa´ att han bara har hunnit tänka på min fråga i "korta stunder" för att han har så mycket att göra på jobbet, och när han kommer hem är han sååå trött. Jag förstår det, för så är det. Så... nu är det bara att vänta på helgen för att få veta hur han tänker. Det mest positiva just nu vore om han sa´ "ja" och att vi t ex kanske kan bestämma t ex "nästa år". Det jobbigaste vore "ja", men jag vet inte när! Fast jag skulle ju kunna gifta mig med honom NU! ha ha ha .... Men ärligt talat så är hans svar om att han inte är så negativ, det mest positiva svaret jag fått hittills! ;D Vi ska bort i helgen, så jag ska fråga om vi ska ta med champagnen som vi inte drack sist!
YES YES YES YES YES !!!!!!! Är det någon som vill veta hur det gick ?!?! fniss...
Äntligen fick jag ett svar: det var "vänligt men bestämt" .. ja, jag vill att vi förlovar oss och det blir SENAST "runt midsommar", sa han!! Först förstod jag knappt vad han menade, och sen började förstås tårarna att rinna på mig. Buhuuu .. av glädje och lättnad. Hán var väldigt bestämd om att HAN vill bestämma var, när och hur det ska ske. Det gör det ju bara mer pirrigt och romantiskt, tycker jag. Han vill att det bara ska vara vi, på något eget ställe. Sen sa´ han att vi får se hur det blir "med det andra". Men nästan genast började han att prata om vilken vigselförrättare han skulle kunna tänka sig. Han känner några politiker, och spec. en av dem känner han väl. Ja, kan det bli hon, kan jag tänka mig det, sa han.!! JAg trodde inte det var sant. Helt plötsligt är det som jag har önskat länge! Det var ganska sent på kvällen, så han tog fram en öppnad whiskyflaska för HAN ville fira! Vi ville inte öppna t ex någon ny vinflaska, därför blev det whisky. Ja, ja.. Det svåraste är att han vill att det ska vara superhemligt. Jag får inte ens tala om det för mn syster, som vet om allt annat om de här tankarna. Gud vad svårt. Så summan är alltså att ja, vi ska förlova oss. Jag har dessutom en känsla av att han är mycker mer positiv till att vi också gifter oss. Vi får se hur det blir den dagen vi byter förlovningsringar. Puuuh..
.. glömde att berätta att HAN ville veta storleken på mitt ringfinger. Frågade om vi inte skulle bestämma ringar tillsammans. Jo, det skulle vi, men han ville veta storleken i alla fall. Hm.. han kanske ska överraska mig? Vi har också prata lite om vad vi vill ska stå i ringarna. Det ska helst vara något "eget" där också. Har funderat på en liggande åtta= betyder evighet och Konsum (som min sambo gillar ha ha ha) Men den symbolen borde man kanske spara till vigselringen??? Jaja, vilka sköna "bekymmer"!!!
Tack alla! Jag säger bara en sak: GE INTE UPP!!! Vissa stunder trodde jag ju aldrig att han skulle bli positiv! Och det kändes jobbigt för mig. Han frågade mig i helgen om förlovningen skulle förändra något, och det enda jag kom på då var att det betydde mycket MENTALT för mig. Det visste han innan. Vi fortsatte att prata lite igår kväll, och jag föreslog att jag skulle gå runt och kolla på ringar och sen komma med förslag. Bra, sa han, det får du gärna göra. Sen ska vi, förstås, tillsammans titta på dem irl. Det känns sååå skönt i kroppen, att det är "över"! Mina tankar och funderingar är nu varma och jag ler hela tiden. Det spritter i kroppen. Jag bryr mig inte om att det ösregnar ute nu! Vet inte om han "planerar" något, bara en gissning. Han ville ju veta mitt ringmått, och jag frågade varför igår kväll igen. Eftersom vi ju sagt att vi ska bestämma oss för vilken ring, tillsammans. "Kan vara bra att ha", svarade han. Hm.. så nåt´ lurt känns det som. Min sambo är väldigt klurig ibland. Det enda vi verkligen funderar på nu är att han vill att vi ska förlova oss "när det känns rätt",(senast midsommar) och då kan det ju bli svårt att gravera ett datum. Eller så köper vi ringarna, förlovar oss vid "rätt" tillfälle, och graverar efteråt.... typ. sköna bekymmer.. ha ha ha ha.
Tack, tack! Ja, det är otroligt. Jag tror knappt det är sant. Som jag har tänkt på det här, och så blev det "3:e gången gillt"!!! Igår kunde jag knappt göra någonting på jobbet! Satt mycket och letade ringar på internet. Drog ut några exempel på papper till sambon och visade honom på kvällen. Vi kom ganska snabbt fram till att vi måste gå till affärerna och titta. Det är svårt att ens få en uppfattning genom att titta på en bild. Jag frågade när vi skulle hinna det, och då sa´ han att jag bara skulle vara lugn .. det ordnar sig. Åh.. jag vill titta NU! Men han är så lugn, tar en sak i taget. Och när jag sa´ att vi måste hitta en barnfri dag som "rätt" helg .. det ordnar sig, sa han. Så ... det blir nog mycket han som "styr", och det kan han väl få göra då. Som sagt var, det tolkar jag som att han verkligen bryr sig, och tycker det är viktigt. Han vill ju t ex inte ha vilken ring som helst som han sett på bild!! Jaha, ännu ett långt inlägg. Kan inte låta bli att berätta. hi hi hi hi...
Visst är det härligt att vänta. Jag vet ju att jag väntar på något som jag väntat på länge! Länge, i alla fall enligt mig. Nu måste jag inte heller "smyga" med att titta på ringar. Och det känns sååå bra att han kan diskutera det, om än mindre än jag. Han är den lugna typen, så han är inte lika uppspelt som jag. Han säger "ta det lugnt", medan jag har räknat och kommit fram till att de inte finns så många tillfällen fram till midsommar. Men jag försöker lugna mig, försöker verkligen. Det är inte lätt!! Men jag är lycklig!
Det har varit lite trögt med att titta på ringar, men igår blev det tillfälle. Jag var lite nervös, men min sambo var kolugn, och var jätteintresserad och frågade och provade flera ringar. Det var så gulligt. Han "antsträngde" sig verkligen, men jag kände samtidigt att han VAR intresserad. Vi enades om en fin ring ganska snabbt, men vi vill ändå fundera lite. "Vi ska ju inte ha vilken ring som helst", sa han!!!! Daaaaaaaa, va´ gullig han är! Är sååå glad för nu kan vi faktiskt prata om det här. Letade upp ringen på internet nyss, och han sa´ att han fortfarande tyckte den var fin !!!
Ja, det är verkligen otroligt, snudd på overkligt! Vi har, som sagt, nästan bestämt oss för vilken ring. Nu funderar vi på vad vi ska gravera in i den! Det är så härligt .. underbart när vi pratar om det. En sååå skön känsla. Tack för att ni är glada för min skull!!!
... ville bara berätta att vi nu har beställt våra förlovningsringar. Tänkte först inte gravera in något datum, men bestämde oss för midsommarafton!! Det är snart, va ? ha ha ha. Tjohoooo..
Tack alla! Vi hittade en ring från t.c.o.l /Fleming Uziel s.k. FU.Vi provade den i affären och min sambo tyckte om den. Han ville inte vi skulle ha "vad som helst", men inte heller för mycket "bling-bling". Jag var inte heller intresserad av en ring med pärla. Så, ringen är i vg/rg, 4 mm bred, rg på kanterna och vg som ett band på mitten med lite mönster. Fantasy nr 2287. Det som känns x-tra bra är att min sambo verkligen engagerar sig; vi provade länge och många ringar, han kom med förslaget till gravyr och han har också sagt att "jo, visst är det mysigt". Vi ska hämta ringarna nu på fredag! Weee
Nä, han är MIN! :) Jo, han vill inte stå i centrum. Tycker egentligen inte om när det är mycket folk, eller t ex stå i kö. Så, när det blir dags blir det nog en liten vigsel på något "hemligt" ställe. Det är helt ok för mig, i så fall. MEn vi har en bit dit. Vi har precis hämtat våra förlovningsringar, så innan det blir bröllop, måste sambon få en chans att "vänja" sig vid förlovningen! Vi har alltså inte bestämt någonting ang bröllop. Bara "någon gång". Just nu längtar jag bara tillm idsommar så vi får ta på oss våra jätte fina ringar! Asken ligger längst in i hans garderob. Min dotter kommer att säga "jaha, vad rolgt". Vi tror nog att det går bra med hans tonåringar, men ...