att gifta om sig..

en till! har också varit gift med stort pampigt bröllop, domkyrka, frack + vit klänning, krona, slottsmiljö, styrande svärmor... nu gifter jag om mig med en man som inte varit gift innan. men jag vill inte göra en "repris". denna gången blir det vadlångt i rött utan krona/släp och med liten kyrka och fest i samlingssal med 3 rätters + tårta och dans. mycket enklare, på vårt sätt och ack så mer efterlängtat!! för mig är det viktigt att det nu blir på vårt sätt, inte svärmors...

jag gifte mig också ung, 23, och av "yttre skäl", väntade barn och hade köpt hus... klassiskt. många som tyckte vi var för unga och borde vänta lite, och var jag säker på att det var den rätta osv...

jag hoppas de är glada för din skull! så känner de omkring mig! Att jag äntligen känner, och visar, min lycka!! och andra sidan så är över hälften av gästerna hans släkt och nya vänner.... nej jag har inga problem med att bjuda de mina igen. vad är du rädd för....??? vad är det värsta som kan ske??

kanske det inte är viktigast hur länge sedan det var man gifte sig... (jag gifte mig 89 och skilde mig 94)

du kan inte varit gift länge...se ur perspektivet hur länge ni varit ett par nu istället; varit sambo i 3 år med denna man. Gift er och var lyckliga!! det viktiga är inte var omgivingen tycker utan vad ni känner och vill!