De vägrar träffas!

Skilsmässan skedde för en 4-5 år sen.. Och de har vägrat ha någon kontakt med sin pappa sedan dess.. Den enda som har någon kontakt med honom är min m2b.. Men håller med dig att mycket kan förändras under tiden.. Men eftersom de tom vänder i en affär o går därifrån om de ser honom så är vi rädda för att det inte kommer lösa sig

Vi har pratat om det en del eftersom det gällt andra "tillställningar" också.. Bla min m2bs student, hans 20-års dag, och det kommer tyvärr även gälla min 20-års dag.. Jag och min sambo har pratat en hel del om det för han känner att det går ut över honom. Han känner sig fast i mitten..

Tack för era åsikter! Tycker det här är jättesvårt för kom själv inte in i bilden förrän efter skilsmässan. Så jag försöker mest hålla en neutral ton och stötta min älskling så mycket som möjligt. Han har sagt ifrån både till sin mamma och till sin pappa att han tycker det är jobbigt att vara i mitten, men som sagt, det är en ganska känslig situation då båda syskonen totalvägrar någon som helst kontakt med pappan.. Föräldrarna pratar dock med varandra någon gång ibland..

Tyvärr har det förekommit en hel del skitsnack bakom båda föräldrarnas rygg (tex att mamman försöker hindra barnen från att träffa pappan, vilket hon inte gjort. Eller att pappan e så o så, vilket ja inte e helt säker på att han e).. Släktingar som har valt sida och så. Därför har min sambo fått vara den förlängda armen. Tycker de känns som att man står i mitt i ett minfält.

Ni har kanske rätt. Att vi får bjuda alla o be dem att lägga sina problem åt sidan iaf för den dagen.. Vi har många gånga gånger diskuterat fram och tillbaka utan att komma fram till hur vi ska göra. För de va inte kul att vi inte ens kunde ha alla samlade när han fyllde 20! Tack för era råd!