NEJ! Inte igen...

jo jag bad om ursäkt att hon tog det som att jag "hoppade på henne." Det var inte meningen att göra henne ledsen. Men jag sa att jag är som jag är, planerande in i märgen, men jag behöver inte vara otrevlig för det.Så sa jag, och jag menar det, sen skiter väl jag i om hon är sur på mig för att jag blev upprörd.Jag är som jag är, men det tänker jag inte be om ursäkt för. jag bara beklagade att hon kände så.Lite diplomatiskt utan att skapa osämja. ;)

ja det är mycket mystiskt. Eller så kom hon helt enkelt inte ihåg att det var den. Så kan det också vara. Varför skulle det vara så viktigt för henne egentligen?Fast å andra sidan, jag hade kommit ihåg...