Lysning

Förr var väl tanken att det var ganska långt innan bröllopet för man bjöd ju bara de på bröllopet som hade med sig present på lysningen.

Tycker det blir lite mycket för ens kompisar om de ska på både möhippa, lysning och sen själva bröllopet.

Så här stod det om lysning på en bröllopssida jag hittade:

Lysning

Fram till 1969 så var lysningen en obligatorisk del av giftermålsprocessen. Detta hade den varit sedan 1200-talet. I tider då folkbokföring inte var något som förekom hade lysningen en viktig funktion. Detta var då en kontroll för att till exempel inte låta två som var nära släkt ingå äktenskap. Trolovningen lystes under vanligtvis gudstjänsten på söndagarna tre veckor i rad, under denna tid gavs möjlighet att upplysa prästen om faktorer som skulle innebära ett hinder för paret att ingå äktenskap.

När folkbokföringen introducerats delades lysningen upp mellan en hindersprövning och en lysning. Fram till 1991 var det kyrkan som skötte även hindersprövningen.
Hindersprövningen sker genom att man med en blankett intygar att man är oförhindrad att ingå äktenskap. Denna information kontrolleras sedan mot skattemyndigheten som sedan utfärdar ett intyg. Intyget är giltigt i fyra månader.

Lysningsdelen sker nu längre inte automatiskt och det är upp till paret om man vill ha en kungörelse i kyrkan. Om detta efterfrågas är numer standard att detta bara sker en gång istället för tidigare tre.

Under mitten av 1900-talet, då lysningen inte längre var en obligatorisk del, förändrades dess utformning. Den traditionella delen i kyrkan blev ovanlig samtidigt som det fortfarande var vanligt med lysningsfest eller -mottagning. Lysningen blev till en kväll då vännerna passade på att bidra till den nya bosättningen.