Juni 2008 Del 4

Tack tjejer! Det pirrar i magen men känns samtidigt jättekul, och lite overkligt på något sätt att andra verkligen lägger ner en massa tid och (antagligen) pengar på att ordna något speciellt för mig...

BlivandeFruJohansson,

Det blir säkert bra, jag tror att man rör sig försiktigt automatiskt utan att behöva tänka på det när man har något så fint på sig! Härligt med cateringen och fotografen, visst är det skönt att se pusselbitarna falla på plats...

Det gör det säkert, det är ganska lätt att motivera sig när det gäller så lite och så kort tid!

Din ring är jätte-jättefin! Och du jag lovar, du skulle inte vilja ha någon annan! Jag gick och nojade likadant när vi beställt (men inte hämtat) min ring. Var nästan gråtfärdig och tänkte att jag kanske hade valt fel, att det fanns finare osv. Sedan när vi skulle hämta ut ringen så var den försvunnen! De letade i nästan en timme, och under tiden hann jag ju tänka "oj då, tänk om de måste beställa en ny, då kanske jag ska passa på att ta en annan..." Men i samma sekund som jag tänkte det, liksom högg det till i magen och jag kände att neeeej, jag vill inte ha någon annan! Det är meningen att jag ska ha denna!

Så när de till slut lyckades hitta den blev jag jätteglad. Och det var skönt, då fick jag äntligen bekräftelse på att det var den ringen jag ville ha på riktigt.

Men det är med ringar som med klänningar... har man valt, så är det dags att sluta titta.

Det kanske gäller män också... Hehe.

Ursäkta att jag spammar tråden men jag kom ju på en sak till jag glömt berätta, våra gäster ska få små presenter i alla fall... M2b har gjort jättesnygga kapsylöppnare på jobbet med vårt monogram, som varje gäst ska få. De ska behandlas så att de ser guldiga ut, och sedan ska varje öppnare få en liten lapp med gästens namn på så blir det placeringskort samtidigt! Känns jättebra för kapsylöppnare är ju något man verkligen kan använda och inget man kastar bort direkt.

Nyss hemkommen från möhippan, åhh vad roligt jag har haft! Blev kidnappad till Malmö av tjejerna, champagne och jordgubbsfrukost på tåget, picknick i parken, middag, dans, fest och härlig hotellsvit... Perfekt, kunde inte ha önskat mig bättre! Trött nu men lycklig. M2b fick hoppa fallskärm men lever i alla högsta grad... Underbart! Tänk vilka fina vänner vi har!

Ojoj nu är det S-T-R-E-S-S-I-G-T brudar!

Det går framåt här men det är mycket kvar att göra... har gått ner 3,3 kg som genom magi och klänningen sitter perfekt, gäller bara att hålla det nu trots alla studentkalas och annat...

Usch vad det är jobbigt nu , får man säga att man längtar tills det är över...?

Prästen har inte hört av sig trots att jag ringt och mailat. Är skitnervös. Dessutom tolkar jag deras hemsida som att man tar vigselsamtalet via telefon, nu när jag läst det igen... hjälp! Känns osäkert. Men jag vet inte hur vi ens ska hinna få till ett möte nu. Vi gifter ju oss nästa vecka liksom! Suck, får ringa imorgon igen.

Tack, precis såna lugnande ord behövde jag höra nu. Kramar!

Prästen mailade tillbaka idag och skrev att han skulle försöka höra av sig under dagen, puhhh. Då är vi inte bortglömda iaf.

Jag har världens idiotjobbigaste förkylning. Lyckades ta mig till apoteket och hem igen idag men det tog alla krafter jag hade, febersvettas som en galning och det gör ont överallt. Skulle egentligen ha provat frisyr idag men får skjuta på det till fredag.

Tycker synd om mig själv just nu fast det är ju tur förstås att jag inte blev så här sjuk nästa vecka...