Bröllopet inte värt vad det kostar! Tycker jag...

Det har nu gått två veckor sedan vi blev man och hustru. Underbart att vara gift! Men...

Vi har lagt på tok för mycket pengar på bröllopet inser jag nu. Vi höll det litet precis som vi ville. Men ändå springer det iväg. Och saken är den att det gör dagen också! Vips var det kväll/natt och dags att hoppa ur denna underbara klänning och aldrig ta på den igen. Hade vi gjort om det hade vi nöjt oss med att lägga pengar på kläder till oss själva, blommor, hår, bara bjudit den närmsta familjen och bett dem ordna en middag för oss. Jag ångrar absolut inte vårt bröllop så som det var - det var fantastiskt. Men nu när det är över så känns det som ett antiklimax - så mycket tid och så många tankar och så mycket pengar som gått åt - och så tar det bara slut! Och vi hade ändå "bara" 6 månader på oss att planera detta. Hur känner då alla ni som planerat i 2 år!?

Klart att det beror på vilken budjet man har - men jag tror inte det finns så jättemånga som är helt ekonomiskt oberoende. Vi lever inte "snålt" till vardags och hade en budjet på ca 20 000 (inkl ring), den sprack med ca 10 000 tror jag. Man ska bl a ha planeringsmöte med tärna och best man och med vigselförrättaren och med föräldrar och då ska mat bjudas på (eftersom det är kul att träffas) och det är poster vi inte tänkt på innan.

Mitt tips är alltså att tänka igenom hur ni vill ha det en gång till - om det är nödvändigt med fina inbjudningskort - eller om det funkar att ringa och bjud in? Osv...

Stor kram från en som trots allt är lycklig! Men fattig... :)