hur träffades ni?

Vi träffades på jobbet. Vi jobbar i hamnen och lastar och lossar båtar. Han var riktigt snygg och sexig och vi brukade prata då och då. Han gav mig smarta komplimanger titt som tätt som inte var för uppenbara.Men jag trode inte han var rätt för mig. Han var aldeles för manlig och snygg för att vara en sådan man jag behövde. (kärleksfull, trogen, snäll och omtänksam)Efter att ha pratat då och då i ett halvår och jag hade duckat för hans försök till att träffas(följ med oss ut, ska du inte med och träna etc etc)så kom han på en rast en gång och frågade efter en penna.Jo faktiskt sa jag, vad då, vill du ha mitt telefonnummer eller?Ja jo det hade också varit trevligt sa hanOch jag kunde ju absolut inte ge honom mitt telefonnummer mitt i matsalen då alla gubbaren såg på. Så jag saJa då får du väll fråga "Khöler" då (ansvarig för personal fördelning bland annat)Och så gick jag.Så när jag satt där ute i min maskin (som man lossar och lastar trailer med) så skrev jag mitt telefon nummer på en lapp. Och som skämt så skrev jag även min adress email och ett plojj fax nummer. Men jag ändrade mig snabbt - han kanske inte fattar skämtet och undrar om jag är störd.Så jag gjorde snabbt en ny lapp med enbart telefon numret.Jag fick göra en del så att min handstil var fin, men så det ändå såg spontant och nonchalant ut... asg! vilka problem!Så efter rasten så körde jag på det däcket på båten där han var Rosi (parkerare typ)Så jag backade in mi trailer och satte den och så ropade jag på honnom.Försökte se oberörd och cool ut, var supernervös.Han hoppade upp på utsidan av maskinen och så sa jag bara här varsågod och gav han lappen. Som flög iväg.Jag åkte iväg med maskinen och han fick fatt på lappen.Dagen efter ringde han och vi träffades samma kväll.Resten är historia.Det roliga är att min m2b och gubben hade pratat om mig innan jag kom och gubben hade sagt ja hon är fin, är du intresserad eller? Henne får du aldrig."vänta bara"hade min m2b sagt.2 Minuter senare kastar jag mitt telefonnummer på honnom. asgTänk om jag aldrig hade gett ha chansen utan trott att han inte var något för mig.Men tänk att man kan faktiskt få "allt".Efter två veckor med honom visste jag att det här var annorlunda. Jag skrev in i kalendern då vi skulle ha vår ett års dag och jag tvivlade aldrig på att det inte kulle bli så.