Inlägg från: snart2008 |Visa alla inlägg
  • snart2008

    Imorgon gifter jag mig...

    Imorgon är den stora dagen och jag är så nervös. Vi ska gifta oss på vår dotters dop och ingen vet om det, folk kommer att upptäcka det först i kyrkan. Ska bli kul men är så nervös.

  • Svar på tråden Imorgon gifter jag mig...
  • snart2008

    Hoppas att gästerna också ser det som kul med att det är en överraskning. Är lite orolig över att det kan väcka ont blod att min svägerska har vetat om det hela, hela tiden men ingen annan. Men utan svägerskan hade det inte gått, hur prova klänning med bebis själv? Hon har också varit så hjälpsam att bolla idéer med.

  • snart2008

    Att överraska på dopet med bröllop kändes som det enda sättet för att bli gifta. Jag blir lätt hysterisk av mig och jag är så nervös och kan bara föreställa mig hur nervös jag skaulle vara om alla vetat att vi skulle gifta oss imorgon. Nu har ingen några förväntningar på något och de kan bara bli positivt. Jag kan ta lättare på små saker som inte blir exakt som jag tänkt för ingen förväntar sig att se mig som brud imorgon.

    Jag tror inte att jag har fattat att jag ska gifta mig imorgon. Sitter här ensam och skriver, dottern sover och m2b och sonen är hos svägerskan i natt. Har bara er på bröllopstorget att prata med. Har redan ringt svägerskan tre gånger och pratat och nu får det räcka för hon ska lägga sina barn.

  • snart2008

    Självklart återkommer jag med en rapport om hur det gått.

  • snart2008

    Ja idag ska jag gifta mig. Har knappt sovit i natt. Vaknade kvart i fem och har varit vaken sen dess. Sitter här och försöker äta lite gröt, men det är svårt. Jag brukar annars aldrig ha problem att äta frukost men idag är det svårt.

  • snart2008

    I går gifte jag mig. Det var helt underbart, det går inte att beskriva. Nu är jag fru Karlsson. Allt gick bra och det blev mitt drömbröllop.

    Jag var så nervös när vi gick in och stämningen i kyrkan när vi kom in är svår att beskriva folk blev så chockade, en del applåderade, en del storgrät en del ropade chockad nej (inte negativt). Både jag och min man (hi hi) hade svårt att hålla oss från att börja gråta under hela akten. Dottern var så lugn under hela vigselakten och dopakten. När det var dags för ringar och löften sa prästen att min syster skulla komma fram för att hålla buketten och hon kom chockad fram och fick både kram och bukett av mig och jag viskade att nu var hon min tärna. Allt var så stämningsfullt men avslappnat. Helt underbart. Min bukett var helt underbart fin och jag kände mig verkligen som en prinsessa.

    Gästerna var så glada och både mamma och svärmor var glada att vi gift oss och tyckte vi gjort rätt som överraskat. Både mina föräldrar och mina svärföräldrar höll spontana tal och mannens bästa kompis höll även han tal och sa att svensexan den skulle han minsann inte tro att han slapp... Ha ha

    Kan inte sova idag heller för det är så mycket som hänt och bearbeta. Allt var fantastiskt. Så till er som ännu ej gift er å jag avundas er nästan .

    Några råd på vägen, stressa ner och bara njut. Det enda som slår att gifta sig är att föda barn.

Svar på tråden Imorgon gifter jag mig...