Någon som har varit med om kalla fötter? Jag vill gifta mig, jag älskar honom, vi är otroligt lyckliga tillsammans, men jag vet inte om jag vill ha med hans mamma att göra...???
Bläääähääää! Är så ledsen och trött på tanten (nu är jag snäll) ! Jag är så arg så jag skakar just nu!
Men fy så trist det låter...
vad har hänt?
du gifter dig inte med hans mamma! lycka till!
Jag har samma problem men det är trots allt inte henne jag gift mig med...och det är tur
Att gifta sig är ju ett bra sätt att få mindre med mamman att göra! Innan är man bara flickvännen och inte en riktig familj med sin pojkvän, så mamma har allt att säga till om. När man gift sig är man en riktig familj som ska hålla ihop i vått och torrt och gamla familjen hamnar i andra rum. Du får alltså mer auktoritet som fru! Enjoy!
hon lägger sig i precis allt. Min sambo har en hund, som han hade innan han träffade mig, hunden är 4 och ett halvt och har en hel del problem, pinkar inne, bajsar inne osv. det har han alltid gjort och vi har varit hos veterinär osv. men de hittar inget fysiskt fel, vi har varit hos hundpsykologer osv. men vi får inte ta bort hunden på grund av kärringen, min sambo fick lova henne att vi ska behålla honom osv... blää jag blir galen, jag klarar inte av att ha ett sånt här liv och hunden mår ju inte bra. Hon tror att felet beror på oss och att han pinkar inne beror på att han är könsmogen? fast veterinären säger att hunden har något fel och är väldigt uppstressad och olydig osv.. och att man nog inte kan göra något åt saken mer än avliva. Hon är helt cp galen nu! Det är tydligen mitt fel, hon har minsann alltid vetat att jag har hatat hans hund osv osv... min hund som är 2 och ett halvt, är normal, som vilken hund som helst, men det beror tydligen på enligt henne att det är min hund och att jag tycker om hunden och jag vill minsann bli av med N:s hund osv osv... Hon tycker nämligen inte alls något är fel på hunden, till o med veterinären har fel... *suck* jag är så ledsen och arg just nu så jag funderar ärligt talat på att inte gifta mig och flytta ut och inte vilja ha något att göra med någon av hans familj, saken är en bara att jag verkligen älskar min blivande och vi är så lyckliga tillsammans! Det är dock inte kul att ta upp bajs och kiss flera ggr om dagen från en hund som väger 45 kg...
vi kan aldrig göra något kul hela familjen, om vi är ute med hunden så är han aggressiv, skäller på andra hundar osv. vi har som sagt varit hos psykologen osv. men inget har hjälpt, till och med de har sagt att hunden borde avlivas, ett av hundens kullsyskon har avlivats på grund av exakt samma problem...
hon har ju också planerat hela vårt bröllop utan vår vetskap osv.. vi har sagt ifrån och hon har taggat ner, men nu handlar det om hunden istället, hon ska då banne mig alltid på något vis försöka styra och ställa allt och alla med en järnhand och förstöra.. *HATA* ärligt talat så hatar jag verkligen henne, jag har aldrig hatat en person förut, men jag totalt avskyr henne! Hon är lärare och har värsta rasistiska åsikterna om invandrare och handikappade, hon har elever som både sitter i rull stol och är invandrare, dem kallar hon för "de där" ... hon borde spärras in! jag har aldrig nånsin träffat en så pass störd person, hon är så bitter!
Ååååhhh det där var skönt! Att skriva av sig, få ut skiten! det enda jag o sambon bråkar om, är 1: hans hund 2:hans mamma... allt annat är så bra i vårt förhållande, tillit, sex, ja allt är underbart, men hans mamma sätter verkligen käppar i hjulet för oss!
Låt henne få hunden om hon nu älskar den så mycket. Det är ju ert beslut vad ni vill göra med er egen hund och tycker hon annorlunda så får ju hon ta hand om den då!!!
Lägg inte ner för mycket energi på att hata denna bittra person,då förtvinar du själv.
Säg till din gubbe att han får sätta gränser,hon kan ta hunden om den skall fortsätta leva eller torka skit hos er.
Men den konflikten skall han ta, det är hans äckliga mamma
