Hej tjejer!
Inget plus och ingen mens, idag skulle den ena kommit.
Tack för att ni håller tummarna!
Rystall: Det blir bra, bara man håller på sig och inte går ifrån sina moraliska principer, då blir det jobbigare sen. Vet att jag gav det rådet förut med, men jag har ju settt på nära håll vilke tråkig effekt det får.
Men egentligen kom jag in här för att rapportera att mitt nya liv har nått sin absoluta botten idag. Karln är bra och kvar, barnen hela och friska. Men huset jag bor i är uppe till exekutiv auktion, värden betalar inte sina räkningar som han ska. Jag har precis upptäckt att min mamma förmodligen lider av narcissistisk personlighetsstörning, läser på om det och naturligtvis ser jag mig själv i texterna. Inte kul alls, jag skäms så oerhört över mitt tonårsjag sen innan och nu vet jag varför. Sen som grädde på moset var jag på 4årskotroll med nr1 och tanten där säger att hon tror att han kanske inte bara har dyslexi utan att det är något mer, tex aspberger.
Jag har gråtit hela dagen.
Inte får jag något jobb heller, jobben går till de där jävla övertaliga!
*suck*
Det är nästan tur att jag fastnat i träsket "böcker om hemska verkliga händelser" och just nu läser Yolanda - mitt eget liv (eller "ni får göra ni vill, men döda henne inte") så jag får lite perspektiv. Det är inte värst i mitt liv, jag har haft det värre innan karln, värre innan barnen och värre när jag var fattig.
Dessutom är själva husgrejen en välsignelse "in desguise": jag hatar husfan! Nu blir det en förändring, nu omedelbums faktiskt!