Oj, jag har haft två långvariga, seriösa förhållanden och vi har alltid haft gemensam ekonomi. Jag tror jag hade haft svårt att leva ihop med en man som såg så olika på pengar. Jag vet inte hur det hade gått ihop med min familj heller då vi har en del gemensamma tillgångar (sommarhus etc.) som vi hjälps år solidariskt med. Det är aldrig någon som har koll på vem som lägger ut pengarför vad, den som för tillfället har råd betalar bara, vi ger varann rätt mycket pengar kors och tvärs också.
Men frågan är väl hur du ser på det: Känns ert upplägg OK för dig, eller känns det som om du har fått ge avkall på orimligt mycket? Kanske kan er bank hjälpa er att lägga upp er ekonomi på ett sådant sätt att det känns rimligt för båda? Kompromissa måste man alltid i ett förhållande, men båda måste vara beredda att ge något, annars blir det ingen kompromiss.
Sedan blir jag lite nyfiken: Tjänar ni ungefär lika myket? Och vad händer om ni t.ex. skulle få ett sjukt barn och den ene av er tvingas stanna hemma och den andre fortsätter jobba?
20080802 skrev 2008-07-25 12:47:44 följande:
Är det bara vi som är oense om hur man vill ha det??? Min man (blivande) tror starkt på individuellt ansvar och vill inte att allt ska vara gemensamt medan jag önskade att vi hade det. Vi sätter in pengar på ett hushållskonto i proportion mot hur mycket vi tjänar, och därifrån tar vi alla gemensamma utgifter. resten är vårt eget. Vi har nu även skrivit äktenskapsförord där vi specar alla tillgångar, både nuvarande och framtida, som enskild egendom bortsett från sådant som vi skaffar tillsammans.