Ska vi behöva lägga energi på detta...?

Vi har själva inga barn och ville inte heller ha andras barn med på bröllopet (förutom de minsta som ammar). Min mans syster och hennes man blev först glada över detta, de tyckte det skulle bli roligt med en "vuxenfest". Sedan gick det en tid och då visade det sig att de plötsligt tyckte det var dålig stil att de inte fick ha sin supertrotsiga 3-åring med sig. Så pendlade det hela tiden, vissa dagar skulle det bli roligt att få komma och slappna av utan barn och andra dagar var vi de dåliga släktingarna som inte lät hela familjen komma *suck* Det slutade med att svågern ringde dagen innan bröllopet och talade om att han inte skulle komma. Han skyllde på att barnvakten var sjuk, fast vi vet nu att så inte var fallet. Först blev vi rejält irriterade och ledsna men enades om att det var hans förlust, inte vår Så trots ändringar i gästpresentationen och bordsplaceringen så beslöt vi oss för att strunta i det och festen blev lika lyckad ändå. Som sagt, hans förlust, inte vår!