Ibland ljuger man för den man älskar!

Jo jag måste erkänna att detta är något jag själv tänkt mycket på. Samtidigt vill man ju inte gå in i ett förhållande med tankarna, jag klarar mig faktiskt utan dig. Det känns också fel på npgot sätt då. Och det kan också lätt göra att man kanske inte kämper lika mycket när man får problem. men självklart håller jag med. Jag tror inte heller att det bara finns en person, och jag tror att man kunde vara lycklig på olika sätt med olika personer, så det att gifta sig är därför ett väldigt stort val. För man lovar ju att vara tillsammans för livet. Det är väl därför tankar som dessa också kommer mer frekvent och är relevanta för oss brudar.

drombrollop... jo precis så känner jag också ofta. Och det med att fråga om gamla förhållanden. Usch. Det är så svårt. Det är en konstig situtation.

Jag tror ärligt talat att de flesta v oss mår bättre av tt inte ha en massa ex i bagaget, både för oss jälva o för den framtida partner. För man vill ju veta allt om varandra, det ger ju intimitet att man känner varandra ut o inn. Men samtidigt är ju ingen perfekta, och ofta blir man besviken när man hör saker, eller bara mår dåligt av att tänka på det som varit.

Men som du skrev... jag tycker också bättre om att leva lite naivt, om man kan kalla det det, ibland än att vara super realistiskt o oromantiskt. Man blir inte lyckligare av det

Ja ska jag vara helt ärlig så är min m2b min första pojkvän någonsin. Jag vet inte helt varför. Men vi blev tillsammans när jag var 19, och innan dess tyckte jag aldrig att jag hittade nån som jag "stod ut med", var väl kanske lite gammalklok av mig eller hade för höga förväntningar hehe.

Men nu har vi varit tillsammans i 4 år... och ibland kan jag tänka... "jag kanske borde prova något annat? Hur kan jag veta att det här är bra? Och att de tine finns något bättre?" Men samtiidgt så är jag så lycklig nu, så jag bryr mig inte hehe. Jag är hellre "naiv" som sagt