Ratat frieri

Jag och min make gifte oss igår efter åtta år tillsammans. Jag friade till honom för några år sedan och blev nobbad. Jag blev jätteledsen först såklart, men sedan gjorde vi som Tooticki föreslog: Vi pratade om varför vi kände som vi kände. Det visade sig att han inte ville gifta sig för att han så gärna ville ge mig ett pampigt kyrkbröllop med hundra gäster på ett slott. Och det hade han inte råd med just då. Jag å min sida brydde mig överhuvudtaget inte särskilt mycket om "rekvisitan", jag ville bara bli gift.

Just då blev det inget, men nu har vi efter många kompromisser äntligen kommit till skott. Det blev mittemellan och vi är båda mycket nöjda!