Inlägg från: MuffinsTönt |Visa alla inlägg
  • MuffinsTönt

    Nu har jag gjort det igen,Tråd nr 10!!!

    Anne, vilken skruv, 10 points goooo to Sweden!

    *mjukstartar med en framåtvolt och bakåvolt med skruv*

  • MuffinsTönt

    Nenne
    Vilket dilemma. Hoppas du får jobba kvar tills du hittar ngt annat.

    Åhh, säg inte det! Fy va sugen jag är på fika,tjejsnack och skvaller. Nenne,Om jag åker till sthlm, får jag sova hos dig?!?!? *skämtar*

  • MuffinsTönt

    Nenne
    Jag vet!!! Men biljetterna är billigare till "där du bor" än till Sthlm.

  • MuffinsTönt

    Japp, SJ är ju sååå logisk! Tälta, inte min favorit men jag kan göra undantag.

    Vi gjorde glögg (GPs dunderglögg) igår, första gången. Grabben ville ha extra av ALLT. Ska bli spännande och smaka sen.

  • MuffinsTönt

    Oms
    Kul att höra men 1,5h! Va du nervös?
    Även om jag inte har träffat dig IRL så gissar jag på att du är en person som man knyter sig an(rätt ordval?) väldigt lätt. Japp, trikåerna är nya, eller hur matchar dem pompomerna?

  • MuffinsTönt

    Ah, tyckte det lät knasigt! Tack Vickan, dig kan man lita på.

  • MuffinsTönt

    Oms
    Hoppas du får det jobb du vill ha!

    Vickan
    Vi ska ha middag nästa helg. Jag tänker tjuvstarta julen med saffranbiscotti som du länkade till. En fråga, hur långt innan kan man göra den? Hur ska jag förvara den då? Tänker att det skulle passa till esspresso som efterrätt. Eller blir det för "lite" som efterrätt?

  • MuffinsTönt

    Tjejer, jag är ... alldeles tom i huvet och kroppen. Jag är nog fortfarande chockad. Min morbror på 53år har precis gått bort. Det skedde idag på jobbet,bara sådär. Ingen vet exakt vad som hände, allt bara hände. Jag kommer aldrig träffa honom igen...

    Hur sjutton ska man berätta för en mor att hennes son har gått bort?!?!?

  • MuffinsTönt

    Tack tjejer,oförutsägbart är ordet! Jag har varit med grabben idag. Gråtit och pratat en massa. Jag varnade honom för att "försvinna" på det sättet. Han lovade att inte göra det. 0 Hur man nu kan lova något sånt. Nu kan jag prata om det utan att bli alltför ledsen. Jag vågar inte föreställa mig hur hans familj(fru och tre tonårsbarn) känner sig. Jag funderar om barnen behöver träffa en kurator. Det här är ngt hemsk som påverkar dem för alltid. Jag har hört att för vissa människor har fått men för livet för dem inte har bearbetat det ordentligt.

    Va har ni för synpunkter på det? Vi är ju självklart där för dem. Men det känns som det inte räcker hela vägen.

  • MuffinsTönt

    Mrs B
    Jag läste om det i granntråden. Beklagar så mkt. Det gjorde ont när jag läste det. Hur tog din svärfarmor (kan man säga så?) det hela? Jag kommer ihåg att du nämnde henne.

    Jag ska höra med de andra och diskutera.

Svar på tråden Nu har jag gjort det igen,Tråd nr 10!!!