OT - SÅÅÅÅ less.. Någon lyssnare med råd här?
Vad ska jag göra?
Ja... Har ångest över mitt jobb.. Trivs inte och har inte gjort det sedan dag ett. Jobbar på ett reservdelskontor för skogsmaskiner och har verkligen NOLL intresse för det jag gör så jag lär mig ingenting. Har inte heller någon teknisk bakgrund så jag har ingenting jag kan relatera till som hjälper mig. Är alltås totalt blåst. Har jobbar här i elva månader nu och får lite titt som tätt pikar från de andra att jag inte kan det jag gör. Är ju en mansdominerad bransch och man känner sig minst sagt utanför. Har liksom gett upp när jag inser att även när jag försöker lära mig så förstår jag ändå inte. Vi försöker spara pengar för att göra ett år utomlands nästa höst annars kanske vi kunde leva snålt på en lön men det finns liksom INGA andra jobb här. Möjligtvis Max i så fall.. Vill inte flytta och inte heller plugga med tanke på att vi vill flytta utomlands nästa höst.
Känns så orättvist för jag är en person som är väldigt energisk och initiativtagande. Har haft högsta betyg i allt genom skolan och hela mitt självförtroende är nu raserat dels för att jag känner att jag vekrligen inte kan ta in det jag borde lära mig här i kombination med mina arbetskamraters pikar ibland. Känner mig så passiv och jag är ju van att ha 1000 järn i elden. Dessutom så pendlar jag så jag går upp 5 varje morgon (gissa hur social man är på kvällen då..) och är inte hemma förrän halv sex på kvällen. Hinner inte med mina vänner och inte så mycket annat heller.. Känns som jobbet stjäl livsglädjen från mig och jag biter ihop för att jag vet att vi nästa år kanske kan slippa den här skiten. Men vadå det är ju nästan ETT helt år kvar i detta "helvete". Vet inte riktigt hur jag ska orka. Vissa dagar går det bättre andra sämre.. Men det är ALDRIG roligt att gå till jobbet. Räknar minuterna hela tiden. Dessutom så går företaget dåligt och om man inte redan innan känner sig som en belastning så gör man det ju nu. Nyligen fick en tredjedel gå hem men jag blev av någon anledning kvar. Kändes inte rättvist vare sig mot dem eller mig för jag ville gå hem. Antar att det bara är att bita ihop och spara för nästa år men vissa dagar känns det tungt.. Tack för att ni lyssnar