OT - SÅÅÅÅ less.. Någon lyssnare med råd här?

Vet egentligen inte om jag har några konkreta råd att ge dig; jag vantrivs på mitt jobb och jag har jobbat där i 5 år ;-p
Jag pluggar och mitt jobb är bara något jag måste göra för att kunna ta mig dit jag vill, det är ju samma sak för dig. Ni vill åka utomlands i ett år, jobbet kan se till att du (ni) kan uppfylla er dröm. Ibland är ett jobb bara ett jobb, man går dit gör det man ska och går hem. Visst naturligtvis skullle jag också vilja ha ett jobb som är stimulerande och som är spännande, men just nu har jag inte det och då biter jag ihop och tänker att detta kommer ta mig dit jag vill, bara ett och ett halvt år kvar sen kan jag göra det jag helst av allt vill.
Det är farligt att sugas ner i hopplösheten; det är ju bara ett jobb, ett år går fort( tro mig 4 år har gått fort )du är ju fortfarande lika duktig som tidigare bara det att du inte är i en miljö som stimulerar det.
Om du har ork kanske du ska prova läsa någon kurs på distans( en liten) i ett ämne som verkligen känns kul, då kanske du kan fokusera på det och få tillbaka självförtroendet.
För mig är min utbildning så otroligt spännande och stimulerande att jag skulle kunna stå i en lergrop i spöregn varje dag bara jag fick fortsätta plugga

Bra idé Heloise! Jag tänker själv att om jag åtminstone kan få göra EN sak på jobbet som jag kan göra bra och få självkänsla av så klarar jag det tråkiga med, annars ska jag gå en distanskurs på halvtid och få självkänsla på det sättet. Det viktiga är att självkänslan inte försvinner helt.

TS. Om du klarar av att bita ihop (vet att det är jättejobbigt) kan du se varje månad efter lön hur mycket närmare målet du kommit = hur mycket pengar som trillat in på resekontot.

Jag pendlade 1 timme med buss till jobbet på min tidigare arbetsplats. Eftersom jag började 7 fick jag åka hemifrån strax innan klockan 6. Då passade jag på att läsa tidningen, läser man hela tar det nästan en timme. När jag åkte hem somnade jag oftast, men då var jag å andra sidan pigg när jag kom hem. Ett tag läste jag böcker på vägen hem och jag funderade på att passa på att plugga lite spanska också på hemresan, men det blev aldrig av.

Hallå tjejen! Nästa gång du går upp i grisottan, tänk då på att jag också är vaken, och verkligen en del dagar undrar vad i all världen det är jag håller på med. Jag stiger upp 03.40 eller 04.40 beroende på schemat. Måste köra 45 min för att komma dit (absolut helt normalt i Sthlmstrakten. allt under en timme är bara att "hacka i sig" som min kompis brukar säga)
Då kan du blinka lite mot stjärnorna och veta att du inte är alldeles ensam iaf.

Jag är lite äldre än du har jag förstått itrådarna, och BELIVE me när jag säger att jag har haft pissjobb under resans gång somjag inte ens orkar tänka på. Som någon sa: ett jobb är ändå ett jobb. Ett par konkreta överlevnadstips(förutom at tänka på mig på morgonen då ) :

1. Var stolt över dig själv att du försörjer dig. Säg det högt och ofta så du hör dig själv. Gäller förövrigt allt annat positivt du kan komma på också.

2. Tänk ut ett par anledningar till att det du gör nu faktiskt är en "stepping-stone" för dig medan du går åt det håll du vill.
Vad för erfarenheter gör du som du kommer att ha nytta av. ALLA livssituationer innehåller möjligheter. Du kanske tex just nu håller på att skaffa dig lite mer skinn på näsan? Att fixa riktigt tidiga mornar är en annan sak. (inte minst när man får barn)

3. Tänk på målet-resan

4. En powernap är bra! INTE sova jättelänge och må som en gammal bäver när man vaknar. Bara typ 15-20 min total avslappning.

5. Gör minst en sak som bara är för att du vill utvecklas! Spelar ingen roll om det är akvarellmålning eller en fortbildning på distans.

6. Håll alla sinnen öppna så du ser möjligheterna i vad som dyker upp runt hörnet!

7. BESTÄM att självdestruktiva nedvärderande tankar from nu är portade från din hjärna! När du identifierar en säger du som Alfons Åberg: "Stick du stygga spöke,- för du finns inte"

passionsblomman- du är ascool!

Hehe. Tack Passionsblomman.. Ruskigt tidigt du ska upp! Vad jobbar du med?

I grossistledet gentemot blomsterfackhandeln. jag bär utav bara f-n hela dagerna, fryser och är trött MEN jag nätverkar för fullt i min bransch. Knyter kontakter och skaffar mig branschkunskaper inför att jag tänker förverkliga min dröm att starta eget. Då ska jag göra brud- och begravningsarrangemang, festdukningar osv. vill också vidareutbilda mig och bygga på floristutbildningen med Trädgårdsmästare. Rita trädgårdsförslag tex. till folk. (anmäl mig nu inte för att göra reklam i forumet please:-0 )
Så, mao är jag eg en "kreativ konstnärssjäl", men på jobbet bär jag tunga kartonger- mkt kreativt.
Det jag gör idag är helt och hållet ett steg på vägen och ett jobb som dök upp när butiken jag jobbade i skulle säljas. Dessutom är det skönt att inte komma hem vid 19.30-20.30 på kvällarna och slippa helgjobb som var jobbigt med att stå i butik. Ett jätteplus med detta är att jag får såååå mycket mer tid med min son som började 1:an i år. Jag är trött, men jag är där iaf. (fast han tycker att jag sitter vid datorn lite väl mycket nuförtiden-jag kan inte förståååå? )

Hejsan!

Jag vet PRECIS hur du känner dej! Jag jobbar som tax advisor i England, och hatar det hur mkt som helst. Mitt problem är att jag har 3-års kontrakt iom att jag utbildar mej som revisor, så vill inte helst sluta förrän jag har fått min certifiering.

Jag har ett år kvar (har jobbat 2 redan), och hatar varje dag...

mina tips är:

1. Tänkt inte på hela året på en gång - bryt up det i små delar, jag har 1v semester i November som jag ser fram emot, sen jul, sen olika kurser, sen påsk... ja du fattar!

2. Börja planera för vad du vill göra efteråt, typ leta efter i vilken del av landet ni vill flytta till (utomlands alltså), och kolla up vad man kan göra etc...

3. Planera helger, och se till att träffa vänner eftersom nåt att se fram emot gör att tiden går snabbare.

4. När nått har gått bra på jobbet, lägg det på minnet så att du inte bara tänker på det dåliga!

Hoppas detta hjälper, men mest av allt så är du inte ensam!

Alltså, jag kommer förmodligen låta som en liten skit som inte borde säga så mycket men....

...du har i alla fall turen att få gå till ett jobb. Många andra här skulle döda för att få din plats bara för att få en inkomst.

...som det verkar så är det inte så särskilt fysisk tungt på ditt arbete. En annan har fått lyfta flera ton för hand, varje dag, fått ihållande ryggbesvär i flera år efter man slutat det arbetet. Än har jag ont...

...pissdåligt betalt fick man dessutom...

...hade kunnat anmäla chefen för både en och flera kränkande uttalanden. Man var oduglig för att man var tjej, man var en idiot som inte begrep alla 1000 ord han sa på 5 sekunder, man var en latmask om man tog 1-2 minuters paus, med mycket mera...

...man fick jobba i kyla, mörker och vatten på samma gång

...man grät floder av värk och illamående varje kväll som man kom hem i 8 månader...

Well well, jag kan göra listan längre men vill inte få folk att tro att det är synd om mig. Jag gjorde va jag var tvungen till för att få ett jobb. Nu är jag däremot USKa och det är typ 3 år sedan jag började på det skitstället.

Alltså, kalla mig dum men jag har väl fått liten den menatliteten att man får rycka upp sig lite, det finns dom som har det värre eller också så kanske man själv har haft det värre. Något gott måste det väl finns på ditt jobb som kan göra att du står ut till utlandsflytten? Jag hade tex endast bra arbetskompisar på det jobbet jag pratade om, tyvärr jobbe vi enskilt mycket men ändå.

Samla ihop alla småsaker som är bra med jobbet och lev på dom tills du kan lämna jobbet. Och tro mig, man blir sjukt nog bara starkare som person av att jobba med skitarbeten...

Detta var ingen pik, hoppas bara det gav dig en tankeställare...

passionsblomma hade jättebra förslag!
o faktiskt kan jag hålla med om att:du har ett jobb!o detkan jag tycka är himla bra idag.Man säjer inte bara upp sig ,inte innan man har annat jobb/skola i så fall.