Blod är INTE tjockare....

Det är ju en marig kväll, nyår, men har du kanske ngn bekant du kan tipsa om som barnvakt?

Brukar de ha barnvakt annars? För mig tog det LÅNG tid innan jag lämnade ifrån mig mitt barn till någon annan. Jag hade iofs en depression och orkade inte med en massa andra saker heller som mitt "normala" jag inte skulle ha svårt med.
Min poäng är att om (mamman?) inte brukar lämna barnet annars, kanske det är en jättgrej och de försöker kompromissa? Kanske de har bråkat om detta hemma?
Bara en tanke...

Fast han kommer ju på vigseln iaf? och en inbjudan måste man ju också kunna tacka nej till, annars är det ju en order man fått i brevlådan: "inställ dig den och den dagen, klädd så här-annars säger jag upp dig"

Däremot förstår jag verkligen att du blir besviken. Det hade jag också blivit om mina allra närmaste skulle tacka nej.Dock räknar jag inte kallt med att de självklart kommer-men hoppas ju förstås. Att osa för sent är ju också lite osnyggt.

Det är skillnad menar jag om han skulle bara dyka upp med barn utan att säga något, tackar han nej har han ju accepterat det barnfria dvs erfestbeskrivning.
Kan ni verkligen inte ta ett snack om det här?
Jag tycker det verkar som en otroligt onödig orsak till brytning.