Ni som gifter er/har gift er i hemlighet?

Hej!

Vi gifter oss i hemlighet snart och min sambo vill gärna bli "sexad" och det är jag övertygad om att hans kompisar kommer fixa för honom i efterhand. De är ett gäng som hängt ihop sedan barnsben.

Jag är dock ungefär lika säker på att jag inte kommer hippas. Inte för att jag inte har några vänner (faktiskt...) utan för att jag har många vänner i olika sammanhang och som inte känner varandra, helt enkelt. Tror att alla tänker och tror att jag har ett stort socialt umgänge och många nära vänner och tänker att det är nog någon av dem som isåfall fixar något. Sanningen är ju egentligen helt tvärtom. Har många "polare", men väldigt få nära vänner och dessa få känner inte varandra särskilt väl heller och jag träffar ingen av dem särskilt regelbundet. Har kontakt på mail och telefon, för det mesta.

Så därför är jag säker på att det inte kommer ordnas någonting för mig, det kommer bara rinna ut i sanden. På ett sätt känner jag helt ärligt att det inte spelar någon roll, jag mår bra ändå. Men ibland känner jag ändå att jag skulle bli så himla glad om någon engagerade sig och ordnade något. Helst inte något stort eller påkostat alls, utan bara att känna att någon tänker på en lite, utan att de för den sakens skull ruinerar sig eller anstränger sig utan att ha trevligt själva.

Är det för mycket begärt? Får kanske skylla mig själv, eftersom jag inte informerat någon om att jag ska bli fru och eftersom jag alltid hävdat å det bestämdaste att jag aldrig någonsin kommer gifta mig... Dessutom har jag irriterat mig vid ett flertal tillfällen då folk förväntat sig att jag ska ställa upp vid andras möhippor med både pengar och glatt humör, fastän jag egentligen inte haft varken råd eller lust. Inte sällan har jag dessutom informerat dem som intresserat sig, att jag aldrig vill att någon ska känna tvånget att de behöver göra en sån sak för mig!

Och så är det ju fortfarande, jag vill inte att någon ska känna sig tvingad, utan att någon faktiskt tycker det skulle vara roligt att ordna något för mig. Jag har ju faktiskt varit med på hippor som jag tyckt varit både kul och viktiga även för mig att få vara med om, så det är väl en sådan jag önskar att jag skulle få isåfall.

Någon annan som som rest bort eller gift er i hemlighet, hur gick det för er? Eller ni som planerar hemligt bröllop, finns dessa funderingar hos er också? Eller är jag bara knäpp, helt enkelt? (Asså, avstår gärna svar på just den frågan...)

Ber om ursäkt för om jag svamlar, men jag behövde bara skriva av mig lite innan sängdax.

Sov gott!

/Helon