Inlägg från: sweetstreet |Visa alla inlägg
  • sweetstreet

    Lös biljett till barnkarusellen!

    Heeeej Nenneskrutt!
    jag ahr mailat dig med. Men jag vet inte ifall du fått det mailet???
    Och SJÄLVKLART är ni välkomna tillbaks hit när ni vill!!!!!!
    Som det ser ut nu verkar vi bi kvar åtminstone 2 år till eller ngt sådant.

    FruLLna!
    ojoj! Jag håller alla fingrar o tår för att det ska vara bra med både dig och bebisen!!!!!!!!!!
    Stor kram!

    Nu måste jag tyvärr fortsätta jobba.
    Har dessutom fått huvudvärk, men vet inte om den beror på min begynnande förkylning eller om det är stressen över att berätta för chefen här om mitt nya jobb. Honkommer INTE att bli glad...!


  • sweetstreet

    Sorry men här kommer ett eeegoinlägg.......

    Aaaaaahhhhhhhh!!!!
    Imorgon smäller det!!!!
    Då ska jag berätta för chefen att jag ska sluta här.
    Fyyyyyyyy vad jag är NEEERVÖÖÖÖSSSSS!!!

    Fast egentligen heeelt utan "orsak".
    Men det är bara det att jag VET att hon kommer bli GALEN!
    Och jag lär få skit för detta. Helt galet jag vet men jag vet hur hon behandlat tidigare kollegor innan de skulle sluta här. och då har hon ändå vetat lääänge i förväg att de skulle sluta. Med mig blir det ju lite hastigare avslut....

    Bakgrunden till att jag iten ska jobba kvar här, är dock inte mitt fel. Alls.
    Utan det handlar om pengar och finansiering. Vi har helt enkelt inte mer pengar till mitt projekt. Detta berättade hon för mig innan jul och eftersom jag nu har "egna" pengar som sträcker sig t o m juni så kan jag jobba här fram tills dess. Hon hoppas dock få in mer pengar i mars eftersom hon sökt anslag som hon får veta då om hon får eller ej. Därför ville hon att jag skule vänta med jobbsökning till efter mars, och "erbjöd" därför att betala mig två månader till efter att mitt eget anslag gått ut. Dvs jag skulle kunna jobba kvar fram till september.

    Men detta jobbet fick jag ju via kontakter. jag "sökte" det ens knappt. Fick veta av en kompis att hennes chef hade ett samarbete med en forskningsgrupp som ville ha folk med min bakgrund och de mer eller mindre kontaktade mig. Så det blev väldigt "hastigt" bstämt. Därav min "snabba sorti" från nuvarande arbetsplats också. De ville egentlgien att jag skulle börja redan i februari men detta var uteslutet. Så då var det mars som gällde. men jag har en hemresa bokad i mitten av mars så då bestämde vi att april var bättre för alla parter.

    MEN i min chefs värde VEEEET jag att detta är på tok för tidigt! Detta trots att det är HON som inte har pengar kvar att försörja mig och trots att jag berättade redan innan jul (när jag fick reda på detta) att jag skulle börja söka jobb i början av detta året.
    Äsch, jag vet att jag helt logiskt har "rätt" och hon bara "måste" förstå. Men med erfarenhet från fd kollegor som slutat så känner jag lite panik inför morgondagen och mitt möte med henne!
    Plus att mitt projekt ju inte alls är "färdigt". Jag är tvungen att lämna skeppet innan man ens sett land. Skittrist faktiskt. Jag ahr lagt ner sååå mycket tid och energi på detta projekt, men eftersom det saknas pengar så finns inga andra alternativ. Och att hon KANSKE EVENTUELLT får in pengar i mars OM hennes anslagsansökan beviljas kan jag inte vänta på. har jag inte råd att vänta på, nu när jag har ett sådant här fantastiskt bra erbjudande som bara väntar på mig.
    Men visst förstår jag hennes situation också. Jag förstår varför hon kommer att freaka ut. Varför hon kommer känna superstress och att projektet inte alls är i hamn. Hon har ju rätt!
    Fasiken!
    Skitjobbig sits alltså!

    Men försöker tänka att "jag måste se om mitt eget hus".
    Jaja, vi får se hur det går,

    Och ajg är verkligen superglad för det nya projektet eftersom detta inte enbart räddar mig ur en arbetslöshetssituation utan faktiskt ÄR ett projekt som jag verkligen verkligen verkligen tycker verkar enormt kul och itnressant! Vilket är en superbonus i min situation. Plus att jag ju får så nära! Bara DET är ju nästan värt att byta jobb för.....

    Men faktum kvarstår. Jag har lite magont inför morgondagens möte.


  • sweetstreet

    Sedan efterlyser jg FRULLAN!!!!!

    Hur gick det på din undersäkning!
    Såg att Cicci hört av dig att det var bra, men jag vill ändå veta mer!
    Hur mår du nu?
    Fick du veta vad som kan vara "fel"? Jag menar du har ju ont????

    Stor kram gumman och hoppas att du snart mår bättre!

  • sweetstreet

    Vickan!!! heeej!
    Så du lampsurfar alltså!!!???

  • sweetstreet

    Ah! FRULLIS!!!!!
    Haha! Så du loggade in just nu!
    heeeej!!!
    Vad sköööönt ändå att få veta lite mer.
    Men fan vad trist att du fortfarande har ont!!!!
    Jag hoppas att dina tester kommer säga vad det är, och framförallt hoppas jag att du snart mår bättre o blir av med värken!

    Hehe, skoj det där med din skrocklista.
    Enligt alla tester jag gjorde (alltså skrockbaserade, samt även lite från AM här i tråden) så var ju min dotter en kille, hahaha!
    Så jag ger ungefär såååååå mycket för sådana där skrocktester...

    Men förresten så är väl en kille till inte fel det heller??
    Eller vill du gärna ha en tjej???
    Trodde du skydde döttrar som pesten....?!?

    Härligt med dagiset dock!
    Tror det blir toppen!
    Att ni sedan kan flytta honom till det dagis ni vill efter sommaren låter väl bra.
    Själv är jag ju redan så hemma med att ha Lilltjejen på dagis att jag liksom hajar till varje gång jag pratar med svenskar som har sina barn hemma så länge. Det är så annorlunda här.
    Men vi är överlyckliga för vårt dagis här! SÅÅÅÅÅÅ BRAAAA!!!
    Fantastiska lärare och ja, allt känns verkligen 200% viklet är ett enromt bra stöd.
    Vår lilla tjej stormtrivs också och ibland när man kommer o hämtar henne kan man stå och titta på när hon "leker" med någon fröken eller med ett annat av barnen. Jättekul!

    Igår satt hon upp för första gången utan stöd!
    JEHOOO!
    JÄTTEKUL!!!!!!!
    Sedan satt jag och m och kolalde på henne när hon satt själv, Jättelänge kollade vi. Who needs TV???
    Så jäkla coolt att se hur vissa kopplingar i hjärnan plötsligt bara kopplar ihop och så fattar de sådanat som de kämpat med så länge. Bara sådär. Puff! Jättelätt plötsligt!
    Häftigt!

    jaja, nu ska jag återgå till jobbet och min mötesångest inför morgondagen.

    SUPERKRAMAR FRuLLis!
    och sköt nu om dig och bebben!!!!!

  • sweetstreet

    Kängu,
    tack!
    Visst är det så. Du har så rätt så rätt. Och jag VEt ju detta, men det känns ändå skit.
    Jag försöker tänka så, men det är ju aldrig skoj att komma med "bad news". och för min chef är detta definitvt bad news....

  • sweetstreet

    Hahaha Vickan!
    Jag hoppas kunna ha mötet med henne imorgonbitti (usa-tid) vilket väl är typ efter lunch svensk tid.
    Men jag kan lätt stöttas av dina dina pompom-tjejer i detta inlägget ovan!!

    Gulledu!

  • sweetstreet

    Hej!!!
    Nu har jag haft mitt möte med chefen.
    Det gick faktiskt bättre än väntat.
    Hon var vädligt förstående även om jag vet att hon känner sig besviken, inte på mig, men på situationen som sådan. Det är TUFFT med forskning rent ekonomsikt och att inte få forskningsanslag händer ju hela tiden tyvärr. Trist bara när det är ens eget projekt som drabbas.

    Till viss del "sätter jag henne ite på pottkanten" när jag drar för hon har ju ingen som kan ta över projektet. Inga pengar = ingen anställd såklart. Och jag vet att hon hoppats att jag skulle stanna åtminstone såpass länge som det fanns pengar d v s sommaren ut. Denna tid kanske hade varit tillräcklig för att vi skulle fått fram fler resultat vilket i sin tur skule gjort att hon kunde söka mer pengar igen för projektet. Men som det är nu så blir det ju bara ca 2 månader jag är kvar.

    och FruLLan visst kan det låta länge till april, men ofta när man forskar med levande saker som jag gör (celler etc) så tar saker lång tid och 2 månader är tyvärr inte så länge i sammanhanget. Alltså förstår jag henne ich hennes sits också. Men det känns riktigt bra att hon faktiskt verkade förstå MIn också!
    Även om jag är helt inställd på att hennes humör säkert lär kana upp och ner en hel del under de veckor jag har kvar här nu.

    En av stötestenarna är att jag planerat en 2 veckors semester och bokat biljetter till Sverige i mars. Detta eftersom jag insåg att jag inte skulle kunna ta semester i sommar (om jag skulle jobba kvar här). Nu kommer denna semestr lite oägligt eftersom jag ska börja min nya anställning i april. Så jag kommer alltså att avsluta här med en semester. inte helt optimalt. Så vi diskuterade detta lite fram o tillbaka. OM det varit möjligt hade jag naturligtvis åkt hem till Sverige "In between jobs" men detta är helt uteslutet pga visumet. Jag måste ha en anställning här och sedan flytta denna till nya jobbet. Om jag reser hem utan anstälning kan jag endast komma in i landet igen på turistvisum och då kan jag inte starta min nya anställning. Krånligt och jobbigt! Hatar detta med visum etc! Varför kan inte gränder vara fria så länge man faktiskt har en försörjning!!?????!!!???

    Jaja, jag tror det löste sig hyfsat bra iallafall. Jag hoppas nu att mina celler ska växa såpass bra att jag hinner med en del försök innan jag slutar och förhoppningsvis kan hinna screena och hittta vad jag söker. Det skulle kännas såååå mycket bättre att lämna ifrån sig ngt "mer färdigt" än att lämna ett projekt mitt i.
    Men vi får se hur det går med det.

    I vilket fall känns det underbart att ha pratat med chefen så att hon nu vet om vad som gäller. Hatar att gå runt med "hemligheter", men ville ju inte säga ngt till henne förrän allt var hundra klart och säkert med nya jobbet.

    Och TACK alla för att ni stöttar och peppar!
    Ni är så GULLIGA!

  • sweetstreet

    BS
    låter jobbigt med Iris, men kanske är det en fas just nu?
    Nytt med dagis och så är det ju en massa saker som händer utvecklingsmässigt med barnen hela tiden. men ofta kommer det väl i etapper?
    Så Cicci har nog rätt ifall det är en sådan period nu så kan det vara därför Iris är extra jobbig??

    Ang det där med mat och välling.
    Som utlandsboende har jag insett att välling är ett väldigt svenskt fenomen! Det finns inte här!!!!!!!
    Jag bryr mig inte så mycket eftersom jag aldrig haft barn i Sverige så har jag heller inte vant mig vid välling som "mat" till mitt barn, men det är lite lustigt när man själv inte har en vara som alla pratar om och använder dagligen i Sverige.

    Här är kostråden för bebisar att man börjar ge smakportioner vid ca 4 månaders ålder. Då kanske ca 1 ggr(dag och ca en matsked eller så.
    Och då handlar det om gröt samt ngn frukt- eller grönsakspuré.
    Vi började ge LillSkruttan detta när hon var lite äldre, kasnke 4,5-5 månader. Men hon gillade det verkligen så vi gick snabbt upp i "volym" gröt (först till 1 oz sedan 2 och nu 3. 1 oz motsvarar ca 30 ml) och sedan ökade vi till 2 ggr(dag. och nu vid ca 7 månader får hon gröt 3 ggr(dag och varje gång en frukt- eller grönsakspuré också.
    Det går finemang!!!
    Däremellan får hon ersättning. Även gröten blandas ut i ersättning. Tidigare var det ju bröstmjölk, men jag har slutat amma och pumpa nu och övergått till ersättning.

    Vi ger henne nu gröt en gång på morgonen, sedan ger dagis en gång på dagen "lunch", och så får hon gröt innan hon lägger sig på kvällen.
    Det fungerar strålande och hennes aptit är det inget fel på alls!

Svar på tråden Lös biljett till barnkarusellen!