Ööö det var lite flummigt men jag menade nog egentligen med att naturen kan få lite hjälp.. sorry... är nedgrävd i excelark och la lite för lite möda på formuleringen...
Och nej jag tror inte heller att man mår bra av att bli besviken en gång i månaden.
Och det är säkert otroligt personligt hur man hanterar detta med "hopp om barn". Skulle jag få missfall igen nu, lär jag bli hyfsat besviken och eländig...
Och eftersom jag hellre pratar mat än förvirrad verkstad...
...så har jag övertygat maken om att vi ska äta trerätters för att fira.
Avokado och gurksoppa till förrätt www2.arla.se/Default____17653.aspx
Filégryta med ananas www.ica.se/FrontServlet&state=recept&receptid=5023
Chokladmousse www.tasteline.com/recept/tastelines_latta_chokladmousse fast jag tänkte skippa kaffet och mosa ner lite rårörda lingon i chokladen.
Lappis - måste vara lätt omvälvande att prata med din pappa efter så lång tids tystnad....
!!!
Izzie - starkt jobbat med vikten!!! heja heja!!!
Och makens reaktion - alltså.. han var ju mer än förberedd han också... vi är inte så bra på känsloexplosioner här... fniss
Nenne - näee vi fattar inte att vi orsakat mirakel... lär inte inte fatta det förrän framåt första ULet.
Jag är väl egentligen helt fel person att komma med svar på när man får ge upp. Men nånstans är kanske svaret: När du känner att du tömt ut de möjligheter du vill tömma ut.
Själv är jag ju på barnmotivationsnivå 0,9. Att maken och jag just gjort ett seriöst försök berodde på att jag kände att jag inte hade tömt ut de möjligheter jag ville. Alltså - jag kände nånstans att jag inte kunde leva med att inte ha försökt mer än missfallet i somras. Jag ville kasta mig utför branten igen, kanske håller det, kanske inte. Men jag var inte färdig med att undersöka möjligheter.
Om din gräns för att undersöka möjligheter/behandlingsvarianter är nådd eller inte - det är svårt att känna och bestämma sig för gissar jag. Själv försökte jag se mig själv om tio år och fundera över vad jag skulle tyckt om att jag inte uttömt möjligheterna... där nånstans kom motivationen att försöka.
Vet att jag är fel person att trösta... för tröst finns liksom inte. Vill bara säga att jag tänker på dig och önskar att dina önskningar om tillvaro och framtiden blir verklighet!!! *kramar om lääääänge*
Har just testat en riktigt schysst ersättare för rött vin!! Blåbär 100% www.saxhyttegubben.se/blabar-100/index.php
Nenne ... vad ska jag skriva... annat än att livet är orättvist... men även om ett missfall är ett tecken på fertilitet har jag svårt att se det som ett lyckat försök...
..nääee.. jag ska väl inte försöka förstå... jag lär inte lyckas...
*kram i alla fall*
jaaa Telis och Nenne -..... ni har helt rätt i att min ödmjukhet varit noll.
