Fråga prästerna 6

De texter som handboken föreslår är

Höga visan 8: 6 - 7
Efesierbrevet 5: 1 - 2
Romarbrevet 12: 9-10 + 15
Galaterbrevet 6: 2
och
1 Korintierbrevet 13: 4 - 7 + 13

En "uppstickare" de senaste åren är från Ruts bok i GT

Rut 1: 16B - 17

Men man är inte låst vid handbokens förslag vad det gäller Bibelord. Har man ett favoritBibelställe så kan man alltid föreslå det.

Ni behöver inte alls vara förberedda - inte ens vad det gäller psalmerna. Tänk på att för prästen är vigseln ännu en vigsel, vi har rutin och vet precis vad som behöver tas upp. Brudparet behöver bara veta att de vill ha varandra när de kommer till vigselsamtalet. Resten kommer prästen fråga er om.

Vill man ha solosånger är det såklart bra att man vet om vilka de är. Men vad det gäller psalmer så är det bara viktigt att ha valt om man känner till många psalmer och har svårt att bestämma sig. Annars kan ju normalt prästen de flesta psalmer och kan lotsa er. Det samma gäller Bibeltexter.

Vet inte hur andra präster gör, men jag brukar göra så här:

Först börjar jag med att ta reda på vilka personer brudparet är, hur de träffats, hur deras gemensamma historia ser ut, vad de förväntar sig av äktenskapet och slutligen lite "basfakta" om förutsättningarna för vigselgudstjänsten.
Det gäller hur många gäster de har, om de har vänner som ska ha uppgifter, tärna, marskalkar, ev barn som ska vara med och om det ska vara solosånger eller annan extra musik.

Sen kollar jag om de har psalmönskemål, provsjunger några psalmer om de är osäkra på melodin, och låter dem välja.

Därefter går jag igenom handbokens ordning med alternativ så de kan välja hur de vill göra vid löftena och om de föredrar sjungen eller läst förbön och allt sånt, och då tittar vi också på Bibelorden och kollar om någon vän eller släkting ska läsa dem.

När vi gått igenom hela vigseln i boken brukar vi göra en "provgenomgång" dvs öva att gå in i kyrkan, att knäfalla, vända sig och annat. Då kollar vi var det är lämpligt att solist och ev fotograf har sina platser i förhållande till brudparet och var de tar vägen efter vigseln medan gästerna går ut.

Tja - detta tar ca 1.5 timme och därefter har brudparet full koll. Det enda jag begär av brudparet är att de vet att de vill gifta sig och att de har hindersprövningen med sig.

Visst. Och i ert fall är det självklart att göra på det här sättet. Men de flesta brudpar är inte kyrkligt aktiva och kan inte så många psalmer. Många brudpar som kommer till mig har inte ens varit inne i kyrkan de ska gifta sig i.

Då är det lite onödigt att de lägger massor av tid och kraft på att ta reda på sådant som prästen ändå är utbildad för att hjälpa dem med.

Nej, det är obegripligt. Men inte så ovanligt.
Hos oss beror det på att vår församling har en liten söt kyrka bredvid en sjö och nära ett slott där man kan ha fest.
Alltså åker folk ut hit från andra städer för att gifta sig, och ser kyrkan första gången när vi har vigselsamtalet.

De är rätt vanliga på vigslar.
Kompar solisten sig själv?

Båda är vanliga, båda funkar.
Men jag skulle gärna slå ett slag för att man inte "måste" ha så lite som 2 psalmer bara för att det är det minsta man KAN ha.
Man KAN också ha 3 eller flera.

Jag har varit med om utgångskollekt vid vigsel, men det har varit då brudparet önskat det. Ett par jag vigde tyckte det skulle vara fint om fler fick glädje av att de gifte sig, så de ville ha kollekt till världens barn. Ovanligt, men fint tänkt.

Som redan sagts får man ansöka hos länsstyrelsen, och i havet brukar vara ok, men det ska vara 1000 meter till närmaste strand.

Kanske kan vara viktigt att påpeka här VARFÖR man måste ansöka och inte får sprida lite var som helst, för det brukar många undra.

Det handlar dels om respekt för den avlidnes kvarlevor. En människokropp blir till ca en liter aska när den kremerats. Det är därför viktigt att man är så långt från land att man är helt säker på att all aska verkligen kommer sjunka till botten.

Det handlar också om respekt för de levande - ingen borde behöva riskera att oförhappandes råka trampa på mänskliga kvarlevor i strandkanten, eller att plötsligt ha en grav mitt i sitt renbete.

Jo ungefär så. Sen tror jag vi ser olika på en bit skelett som kommer från en okänd människa och en bit skelett som var en del av vår egen släktings kropp. Men hur som helst så är det viktigt med respekten för våra dödas kvarlevor - det hänger i hop med hela vår människosyn.