Hur gör man? Bjuder man respektive som man aldrig träffat?

Jag undrar om othlucas verkligen menade att utesluta ALLA "okända" respektive? De flesta här verkar utgå ifrån det (av de inlägg jag läst, har inte läst hela tråden). Jag och min blivande är inne på samma spår, att utesluta vissa respektive. Detta pga att antalet gäster drar iväg nåt så fruktansvärt när man börjar räkna med alla resp och vi har en väldigt begränsad ekonomi. Dock kommer de flesta av de närmaste vännernas resp att få följa med, oavsett hur bekanta vi är med dem. Kören (som även är mina vänner) kommer att få lämna sina resp hemma. Det handlar alltså inte om att utesluta alla, utan vissa som vi inte känner något behov av att dela vår dag med. Vet att det är ett känsligt ämne och det finns säkert de som tar illa upp, precis som de släktingar som man aldrig pratar med, som inte heller blir bjudna.

Vi ser det som så att det är VÅR dag och att vi borde ha rätt att välja vilka vi vill ha där. De som kommer på vår fest ska ju förgylla vår dag, inte vara där bara för att det "ska" vara så. Vi har redan betydligt fler gäster på listan än vi hade tänkt att vi skulle ha. Det är bara att välja, antingen bjuder vi bara vännen eller så bjuder vi ingen av dem och jag tror att vännen ifråga isåfall skulle föredra att bli bjuden ensam framför att inte bli bjuden alls.

Men jag håller med om att det är svårt var man ska dra gränsen...

Verkar vara ett väldigt hett ämne det här... Vilket gör det ännu svårare och ger än mer dåligt samvete för att man inte kan eller vill bjuda alla. För lite dåligt samvete får man ju, fast man egentligen inte borde behöva. Jag skulle gärna bjuda med allas respektive om vi hade råd med det. Till en början resonerade vi att några munnar till inte gjorde så stor skillnad, men när man från början tänkt ha ca 50 gäster och plötsligt börjar närma sig 80 istället så gör det faktiskt stor skillnad om man kan banta ner listan med några stycken... Det kanske är svårt för de som har stor budget eller obegränsat med pengar att förstå att man inte automatiskt bjuder alla respektive.

Sen finns det ju ett par stycken respektive vars sällskap vi inte uppskattar och jag vet inte, men många tycker säkert att man ska respektera sina vänners val av partner och visst man får göra sitt bästa för att komma överens med dem. Men när man vet att vännen ifråga mest är tillsammans med personen i brist på bättre alternativ känns det inte som att det är så viktigt för nån att den personen får följa med. Eller vad säger ni? Och varför ska jag behöva bjuda någon jag inte tycker om på min stora dag? Någon som heller inte bryr sig? Jag vill att de som är där ska vara människor som jag uppskattar och som uppskattar mig. Sen vet inte jag om alla respektive som jag inte träffat osv uppskattar mig, men jag vet att de uppskattar min blivande make och är glada för hans skull.

Sen kan man ju alltid vända på steken och fråga sig om man verkligen ska bjuda vänner vars respektive man inte vill ha där, för då kanske det inte är tillräckligt nära vänner? Men det där beror ju alldeles på var man vill dra gränsen. Vissa vänner är ju varken jättenära eller ytliga, utan svävar nånstans mittemellan och det är där det blir svårt.

Jag tycker inte att man kräver något när man vill att folk ska lämna sina barn hemma. Att lämna barnen hemma är att respektera både brudparet och barnen. Barn får inte ut särskilt mycket av ett bröllop, som kan vara en ganska utdragen och i barnens ögon "tråkig vuxenfest" som någon tidigare beskrev det. Det handlar ju även om att föräldrarna ska kunna slappna av och njuta av festen. Väljer någon att inte komma pga av detta så får man väl respektera det oxå, om det är så att det är svårt att fixa barnvakt t ex. Men att sätta sig på tvären för att barn eller respektive inte är bjuden tycker jag bara är fånigt och jag skulle nog, som en del andra här, ifrågasätta vänskapen. Därmed inte sagt att jag skulle avsluta vänskapen, men jag skulle omvärdera den. Jag tycker inte heller att det handlar om att dansa efter brudparets pipa eller att gästerna ska vara någon slags "publik" som någon sa. Tanken är ju att vännerna och familjen ska få dela glädjen. Jag skulle bara vara glad om jag blev bjuden på en väns bröllop, med eller utan respektive. Jag skulle aldrig tänka tanken på att stanna hemma för att min sambo inte får följa med. Får han följa med så ser jag det som en bonus.

Och om de har ett oseriöst förhållande då?

Jag går på bröllop för min väns skull, inte för att hylla mitt eget förhållande. Naturligtvis är det trevligare att få ha sin käresta där, men inte viktigare än att få dela dagen med sin vän.

Min sambo gick på TVÅ bröllop utan mig förra sommaren. Ingen av oss tyckte att det var något konstigt. Hade nog känts konstigare att gå, eftersom jag inte kände personerna så väl då och vi inte varit tillsammans så länge.

Om en vän själv säger att den direkt skulle bryta med sin nuvarande om den rätte skulle dyka upp och att den är tillsammans med personen i brist på bättre alternativ så tycker inte jag att den personen verkar ha så mycket respekt för relationen själv heller. Om jag kände så för min relation skulle jag nog inte ta illa upp om min resp inte blev bjuden.

Jag vet att det inte är vår sak att bestämma huruvida de ska vara tillsammans, men det betyder inte att vi inte har rätt till en åsikt.

För att återgå till TS ursprungsfråga så tycker jag att det där med resp som man aldrig träffat beror på hur nära relation man har till vännen. Jag har ett par vänner vars resp jag inte hunnit träffa än och de kommer bli bjudna, för att jag gärna vill träffa dem.

Haha... Tack själv! :)

Sund inställning! Så tröttsamt med alla "måsten".

Svårt att sätta ett värde på människor så där tycker jag. Visst, min blivande är den som kommer först (för det mesta, inte alltid), men min familj (föräldrar, syskon, osv) och mina vänner betyder minst lika mycket för mig. Och om kärleken skulle ta slut så är det ju de som finns kvar. Och när vi får barn så gissar jag att de kommer komma i första hand... Så för att summera, jag ser min blivande som nummer ett, men i vissa lägen kan han bli tvungen att lämna ifrån sig förstaplatsen. Men det gör han så gärna, för han vet vad min familj och mina vänner betyder för mig.