Hur gör man? Bjuder man respektive som man aldrig träffat?
Jag bjuder inte dom som jag inte traffat. Vad ar det for vits med det?? Vi kanner ju inte ens varann.
Inlägg från: 090208
|
-
-
Eller sa gor dom slut 2 veckor efter brollopet..?
-
Ser bara ingen poang med att bjuda helt frammande manniskor... Men det ar ju jag det, vi och var fest.
-
Jaaaa, precis sa som jag tanker!! TACK!!
MiaAnd skrev 2008-12-11 22:07:53 följande:Min sambo gick på TVÅ bröllop utan mig förra sommaren. Ingen av oss tyckte att det var något konstigt. Hade nog känts konstigare att gå, eftersom jag inte kände personerna så väl då och vi inte varit tillsammans så länge. -
Visst ar det kul om man blir bjuden, sjalvklart. Men komma dit och skaka hand for att man aldrig traffats forut, istallet for att varmt krama om nan man tycker om och ar glad for... Nja, konstigt. Presentera sig kan man gora over en kopp kaffe hellre.
-
Och paminner, TS skan ju gifta sig utomlands. Hade ni akt om ni aldrig traffat henne..? Om det ar nya pojkvannens syster, sjalvklart. Men inte nan gammal jobbarkompis kanske.
-
Shakynose:
1. Gor du nansin nanting utan din kille? Om du far en inbjudan till tandlakaren, men inte han... Na sorry, men kunde inte lata bli... Undrar dock hur det ar med ditt sociala liv...
2. Min man kommer aldrig bli den viktigaste personen i mitt liv. -
Men herregud, min man kan ju komma och ga som han vill. Ja, om man ska vara realistisk alltsa... Min far daremot, det ar mannen i mitt liv. Plus att jag har 2 barn.
Och jo, det vet han om.
Tooticki skrev 2008-12-31 14:31:56 följande:Vem ÄR den viktigaste personen i ditt liv? Förutom du själv då... -
PRECIS!!! Du forklarade allt precis som jag kanner det sjalv. Forstar ni andra oxa da vad jag menar..?
Dessutom, jag tror och hoppas innerligt att jag och min alskade ar gifta resten av livet. Sjalvklart kanns det sa. MEN. Vi vet ju alla att det inte alltid blir sa. Vi alla har kan bli dumpade imorron (Gud forbjude). Sa det ar en av anledningarna, min man kanske trottnar, men inte min pappa och mina barn. Hoppas jag...MiaAnd skrev 2009-01-07 14:04:55 följande:Svårt att sätta ett värde på människor så där tycker jag. Visst, min blivande är den som kommer först (för det mesta, inte alltid), men min familj (föräldrar, syskon, osv) och mina vänner betyder minst lika mycket för mig. Och om kärleken skulle ta slut så är det ju de som finns kvar. Och när vi får barn så gissar jag att de kommer komma i första hand... Så för att summera, jag ser min blivande som nummer ett, men i vissa lägen kan han bli tvungen att lämna ifrån sig förstaplatsen. Men det gör han så gärna, för han vet vad min familj och mina vänner betyder för mig.
-
Du ar inte alls ego...
Jag har bara blivit valdigt "pappig" sen min syster sa upp kontakten med hela familjen och pappa blev helt forkrossad for att vi inte far traffa barnbarnen...
Barnen ar inte "mina", utan min andra systers. Men star dom valdigt nara, delvis pga att det var jag som tog hand om allihop nar foraldrarna separerade.
Och dessutom (puh...) sa har jag en lillasyster som ar mitt ALLT.