Jag har ägnat ett stort antal inlägg åt att försöka både förklara det och som följd hur jag ser på vänskap, inbjudningar och prioriteringar (ledord: ömsesidighet och öppenhet!) och vilka mina premisser för att tycka det är. Det upprepade svaret är att jag är dum och det antyds att jag är ganska korkad och inte har ett eget liv eller ger mina vänner nåt utan bara dissar dem. På gränsen till rena personangrepp faktiskt... jag har gett upp att försöka - så kul är det inte.
Tur att mina vänner är mer förstående. Och att vissa kan läsa inlägg istället för att skrika rakt ut som reaktion på att det är något man inte gillar utan försöka föra en dialog.
Jag vill än en gång tacka dem som deltagit i den dialogen.
PennyJenny skrev 2008-12-10 12:34:16 följande:
Det går ju båda vägarna i så fall. Jag kan tycka att det är lika illa att någon anser att vänskapen betyder så lite att man inte ser det som naturligt att bjuda med min partner som betyder mycket för mig på något som ska hylla kärleken. Personligen skulle jag känt mig väldigt ledsen på den vännen som inte förstod att jag inte skulle vilja gå utan min käresta på en bröllopsfest. Så jag kan tycka att det är lika dålig vänskap åt det hållet.