Viktväktare?

puffar lite i hopp om att finna fler där ute som väljer/har valt viktväktarna

Åh, fröken sjunfors. Jag bor åsså i Borås men tänkte gå i Gbg för att jag trodde det fanns fler brudar i den regionen som kunde kanske vilja haka på.

Hade samma "problem" som du. Gick ju lätt som en plätt, flyttade och troddejag skulle klara mig själv. Men icke sa nicke. Nu sitter jag här och ska ta itu med ett mycket större problem än det var från början.

puffar... finns det fler brudar i gbg/Borås-området som kan tänka sig att gå med oss?

Nu har avgiften stiget till 120 per gång men de har även det som kallas för interavktiv medlem... det är något jag funderar på för internet har man oftast tillgång till även när men reser. Tror dock att jag behöver gå på möte också för att få det hela att fungera.

Jag har itne vågat berätta för min kära än att jag ska "bränna" pengar på vv under i stort sett hela nästa år. Får försöka lägga fram det lite snyggt när det börjar närma sig dags.

Jag börjar nog igen direkt efter nyår... ska se om det går att finna fler som vill gå med i samma grupp. Det bore så kul om vi vart ett gäng.

Önskar God Jul!

Snart är det dags för festen nummer ett på året. Släkten anländer om ett par timmar och jag står i köket och grejar med det sista. Jag hoppas kakan inte blev förstörd och att julskinkan är lagomt salt.

Lycka till nu alla som ska hålla dieter och alla som snart ska börja.

Det blir inget viktväktarna för min del.

Detta blir lite OT och är långt...

Jag har pratat mewd min sambo och han tycker det är bortkastade pengar, han vet att det fungerar för mig att vara med i viktväktarna men tycker att jag har varit med i så många omgångar så jag vet vad som gäller, jag akn deras program och det har egetnligen inte med det att göra. Det har inte att göra med vad jag äter utan mängden jag äter och hur lite jag rör på mig. Han har ordinerat mig motion utan betänkligheter på att jag lämnar honom ensam om kvällarna i kombination med ansvarsfullt portionerande och uteslutande av vissa livsmedel. Om man nu ska kalla godis, läsk och bakelser för livsmedel. Det är det klassiska sättet, det sättet som i längden borde vara det som fungerar.

Nej i mångt och mycket handlar det som att livsstilen vi har är inte bra för mig. Han går inte upp så mycket som jag gör men han är ingen sticka heller. Han har aldrig varit lika glad i bakelser och godis som jag har men det är sant vissa saker som han säger. Maten fyller fler funktioner för mig än att jag ska hålla mig mätt och nöjd. I mångt och mycket uppfattar han att det är mitt engagemang som sviker, min motivation är det inte fel på men ihärdigheten är det illa med. Jag ger upp, när saker känns oövervinnerliga lägger jag min energi på nått annat, gärna godis och annat som höjer serotonin-nivåerna i kroppen.

Jag vill inte behöva tänka på dessa saker, jag vill ha en livsstil och en rutin som gör att det känns roligt att kliva ur sängen på morgonen och att maten flyter av sig själv. Jag vill inte behöva fundera på om min portion är för stor eller för liten, om jag äter tillräckligt regelbundet och när jag ska hinna och måsta få till nästa träningspass. Jag vill känna frid i min val, i min natur och inte längre känna mig som ett misslyckat försök att ordna ett liv som inte längre är mitt. Hur bryter man livslånga vanor? Hur ändrar min sin grundläggande inställning och hur utvecklar man lite jävlar-anamma när det behövs?

Åh tack alla snälla för allt stöd. Jag har inget emot att slösa pengar på att gå till VV eftersom jag har egen inkomst men jag vill inte "ljuga" för min sambo.

Om det ska vara nån ide att gå till VV så måste jag kunna följa programmet hemma också och då går det inte att hålla det för mig själv. Det går inte riktigt att införliva att han ska kunna laga mat som jag kräver i min diet när jag inte kan visa att jag håller mig till programmet.

Nej... jag får fundera vidare på detta. Får kanske försöka smyga in lite nya vanor eftersom så att steget till att fullt ut följa VV är mer naturligt.

Har läst en ny bok som ingav mig hopp och inspiration. Med risk för att låta som en reklampelare: Jag vill ju bara se snygg ut naken.

Det är en höjdare, bygger på ett ironiskt sätt att se och betrakta världen samt matnyttig information om hur kropp och kanske i viss mån även knopp fungerar när det rör mat, träning och hälsa.

Det jobbiga även i detta läge är att försöka övertyga min kära m2b att detta är nått vi borde tänka på, detta är inte så dumt bara man tar in informationen. Alltid samma visa, alltid samma kamp mot det medvetna och vanorna.

Hur går det för er andra? Har ni kommit igång efter julen?

Idag har jag simmat i 60 minuter... blev nära 1000m skulle jag tro. Inte riktigt lika snabb som jag brukarde vara förr i tiden men det kommer nog. Det var ohyggligt skönt att få glida genom vattnet och känna hur musklerna användes efter flera veckor av stillasittande.