Vad kostade erat bröllop?

Ca 80 000 minus bröllopsresan (den kommer väl gå på 60 000 skulle jag tro). Vi är kostnadsmedvetna och gör mkt själva, om vi inte hade varit det hade bara min ring kunnat ha höjt kostnaden med 20 000 till...

Och vi tror att det blir ca 80 gäster.

Jag tycker också att det är mkt pengar men jag antar att om man lätt kan spara ihop till det så är det relativt sett lika mkt pengar som 15 000 kan vara för ngn annan.

Vi skulle kunna lägga så mkt pengar om vi valde att gifta oss senare när båda kommer att ha högavlönade jobb (vi är studenter nu) men 80' känns ändå rätt lagom. Vi lägger då också en ganska stor del på de saker som finns kvar efter bröllopet.

Vi sparar från sommarjobb, CSN och extrajobb samt har fått en hel del genom stipendier.

(Vi har inga barn heller- det är nog lättare att spara då).

Nej, såklart, livet är ju inte rättvist när det kommer till pengar- alla har olika mkt beroende på vilka val man har haft möjlighet att göra när det kommer till utbildning osv. Jag vet hur jag tänkte om vad som var mkt pengar när jag var 18 och inte hade börjat plugga än och jag vet också hur snabbt den synen förändrades när jag exponerades för de summor jag kommer att ha att röra mig med efter min utbildning. Allt är så fruktansvärt relativt helt enkelt.

Sedan kan man fråga sig om ngn i det högre skiktet känner sig tvingad att spendera höga summor eftersom det förväntas i jämförelse med umgängeskretsen (precis som det förväntas att man inte spenderar mkt när man är i ett lägre inkomstskick). Då tycker jag att det är lite sorgligt, precis som att det är det åt andra hållet.

Det tycker jag är bra gjort, jag tror att många har svårt att stå emot andras förväntningar om materiell utsvävning om man vet att paret har god ekonomi.

Optimalt skulle ju vara att slippa spara men vi vill gifta oss innan vi skaffar barn och då är det ganska omöjligt så ett drygt halvårs sparande var överkomligt för oss. Skulle aldrig vilja spara i två år för att få ett bröllop på slott, då skulle jag hellre dra ned på allt jag kunde rent bröllopsmässigt. Ett bröllop för 10 eller 20 000 är lika bra i mina ögon som ngt annat.

Aha, nu förstår jag bättre vart du ville komma! Vi lägger ju nu inte så vansinnigt mkt på bröllopet (enligt oss då, det klart att det är vansinnigt mkt mer än vad man behöver lägga). Jag tror då att man måste bryta ned varje post och motivera den för sig för att verkligen förstå varför man gör de val man gör.

Lokal i Gbg-området där man får ta med mat (och ligger nära en kyrka) kostar ju en del om man vill ha 80-100 gäster så där går det en bit. Och vi ville ha ganska många gäster eftersom vi tycker om stora fester, men inte folk som man inte har ngn större connection med så då blev det lagom. Vi orkar inte laga mat till så många- så vi måste catera och då är det svårt att komma under 150/pers. Sedan vill man ha lite extra stuff så att gästerna ska trivas och tycka att festen är lite extra så då blir det lite för e.g. chokladfontän och kanapéer och sådant stuff.

Klädsel tycker jag är det svåraste att motivera höga summor med för det är verkligen bara en dag (ok, fotona lever vidare men det är sällan det syns vilken kvalitet det är på kläderna, typ polyester eller siden). Min fästmans kläder kommer att räcka längre så de får gärna kosta mer för vår del.

Fotograf är viktigt för oss också, speciellt att vi får behålla de ekonomiska rth till bilderna- vi vill kunna göra som vi vill med dem dvs. Vi vill gärna ha fina bilder så att minnet bevaras för de som ej kunde närvara. Dock kör vi inte heldag- där kan ju pengarna också springa iväg.

För oss är ring en stor post också och där är det verkligen bara ha-begär från min sida. Självklart blir jag gift för mindre men jag vill haaa den ringen. Det är fånigt men det spelar inte oss så stor roll, det är ju ändå hög sannolikhet att jag kommer köpa väskor/kläder för samma summor i framtiden.

Ja, det där tycker jag är ren etikett faktiskt, inte ngn utsvävning. Man får göra det bästa av det man har, tycker jag. Bättre med knytis i en bygdegård än kuvertavgift på slott om paret ej har ekonomiska förutsättningar. Men det är ju en helt annan diskussion . Eller kanske inte egentligen, för man kan ju fråga sig varför de känner att de isf måste ha bröllop på slott med kuvertavgift istället isf...

Ja, här i Sverige tycker jag verkligen att det är OK om man är på restaurang. Martha Stewart tycker annorlunda dock .

Ja, där har du gjort riktiga fynd! Vi känner ingen som kan hjälpa oss gratis med ngt rörande bröllopet.

Hahaha, helt korrekt! Hur etikettsenligt är det ?!

Vi handlar mat för mindre än 1500 varje månad, skulle tro ca 1200 max. Men mkt beror på att vi än så länge är studenter och kan ha med oss matlåda. Vi har väl en tanke om att göra matlista men det har det blivit lite si och så med (bröllopsplaneringen och uppsatsplaneringen är ärligt talat mer planering än vad iaf jag orkar med just nu ).

Vi handlar väldigt mkt vad vi vill ha också men är hyfsat bra på hitta på maträtter av det som finns hemma. 

Nej, vi äter verkligen inte lite. Sure, jag är ganska liten så jag äter ju inga jätteportioner men vi äter alltid två lagade mål mat och såklart frukost. Min pojkvän tränar mkt så han kan självklart inte äta lite.

Vi äter inte halvfabrikat med undantag för köttbullar och hamburgare ibland när vi är totalslöa. Blodpudding, fiskpinnar eller fiskbullar skulle jag aldrig äta (och mos är jag inget fan av oavsett om det är pulver eller ej). Vi är väldigt hälsomedvetna.

Vi äter allt möjligt: lax, kycklingfilé, hemlagad thai, lasagne, pastasåser och sådant. Vi försöker också äta mkt bönor men ärligt talat är det rätt dåligt med det just nu eftersom vi ej hinner tänka så mkt utanför våra matnormer- annars är det sjukt billigt att göra e.g. en marockansk kikärtssoppa (se arla.se), speciellt om man blötlägger ärterna själv (det är ärligt talat grymt lätt att se till att man har frysta ärter att ta fram istf att köpa på burk). Vi äter ofta havregrynsgröt, men mest av hälsoskäl och för att det är drygt att handla bröd hela tiden. 

Och ang. lyxfällan så tycker jag ofta att de är lite väl generösa på många poster. Och om man ser på beräkningar hur studiebidraget ska räcka så brukar alla studenter gå med minus. Själv har jag alltid kunnat spara minst 1000 kr i månaden (även när jag bodde själv i en 3500 kr lgh (minus el) och spårvagnskortet kostade 500 och kurslitteraturen 1000, då var det dock riktigt snålt ).