• didis

    Trött på mig själv

    Vad vill du göra med livet?

    Vill du plugga? Ha bra jobb med hög lön? Ha "vilket som helst jobb" med lön så du klarar dig?

    Hur ser du på ditt liv om 5år? Vad vill du ha uppnått?

    Jag tror, som Troll1, att du behöver stöd och hjälp att komma igång. Psykologer med kognitiv inriktning är bra när man behöver komma på vad man vill göra i livet och hur man skall uppnå det.

    Även om det ser lite hopplöst ut just nu (det verkar så på ditt inlägg) så finns så fantastiskt många möjligheter!

    Idag kan man läsa massor av kurser på distans, både gymnasiekurser och högskole-/universitetskurser om du skulle vilja det.

  • didis

    Vad begränsar dig?

    Vad är det som gör att du inte uppfyller dina önskemål?

    Jag trodde inte att min framtisdröm skulle gå i uppfyllelse, men det gjorde den! Trots att ingen i min släkt tidigare hade högre utbildning än gymnasiet och trots att min mamma var mmotståndare till den.

  • didis

    Ursäkta att det blir 1000 frågor...

    På vilket sätt hindrar din sambo dig från ditt drömyrke?

    Vill han inte att du jobbar med det eller kräver det studier på annan ort?

    Om du inte kan jobba med ditt drömyrke kanske det finns något liknande som inte kräver lika mycket?

    Personligen hade jag haft svårt för om maken på något sätt hindrade mina framtidsplaner. En annan sak är att man måste kompromissa i ett förhållande, speciellt om man har barn tillsammans.

  • didis
    minimia skrev 2009-01-11 23:09:52 följande:
    Vi har inte barn tillsammans, men jag förstår vad du menar! Det är svårt att prata om, därför kan jag inte besvara dina frågor...
    Ok. Då skall jag kort dra MIN livshistoria istället... och vi hoppar raskt in när jag är strax under 20-årsåldern, med 2-årigt yrkesgymnasium bakom mig och inget jobb. Så jag läste kurser på KomVux under sammanlagt 3 år (5 år på gymnasiet alltså). När jag var 21 fick vi äldsta dottern och jag fick lite panik! Hur skulle det gå med alla mina framtidsplaner??

    När dottern var 6 mån började jag plugga till tandläkare, 90 mil från familjen. Strax följde dock maken efter (pappaledig då) och sedan började han plugga till civilingenjör.

    Utan tvekan tuffa år med ekonomi flera tusen under existensminimum men här sitter vi nu, högavlönade och med intressanta jobb. Jag har startar egen tandläkarpraktik och ärligt talat tjänar vi rätt bra med pengar nuförtiden.

    Hela tiden har framförallt min mamma varit väldigt anti - till studier, till att vi flyttade, till att jag startade företag och nu till att jag skall sälja det (!).

    Vad jag menar är att du, precis som passionsblomman skriver, har så mycket kraft inom dig. Kankse behöver du hjälp med att locka fram den och det kan en kognitiv psykolog hjälpa till med.
Svar på tråden Trött på mig själv