Får man ha åsikter om svensexan??

Ja, alla är vi ju olika. Jag kan definitivt hålla med JosieJosie i denna fråga och jag tycker det är synd att det ständigt skall dras en paralell med svartsjuka och strippklubbar. I många fall är det faktiskt själva industrin och kvinnosynen som gör att både killar och tjejer inte gillar strippklubbar och inte frågan om ens make/fru skall vara otrogen. Jag antar att det är lättare att kalla dom svartsjuka eller osäkra än att att se att ett strippklubbs besök kanske handlar om jämställdhet och hur kvinnor objektifieras i samhället.

Är varken osäker eller har dåligt självförtroende men tycker ändå inte att strippor hör till för att fira vår kärlek.

Jag tycker att alla skall få göra det val dom vill och är både ok med strippklubbar "so go for it". Men man kan ju fråga sig om svensexor/möhippor är till för att skapa osämja och bråk mellan två blivande eller om det är ett underbart tillfälle att få ha en kul heldag med sina vänner? Personligen föredrar jag det senare.

Äktenskap handlar i allra högsta grad om respekt och kompromiss vilket oftast betyder att man kommer fram till lösningar tillsammans som funkar för båda. Om något som oro inför en svensexa eller möhippa inte ens uppmärksammas av sin partner så kanske man har mer att jobba på än bara "svartsjuka"?

Alla gör som dom vill men jag tycker inte om att man ska se detta som en patetisk sida hos en person. Alla har vi brister och fel och man ska inte kasta sten när man sitter i glashus. Du/jag kanske har en annan sida som andra tycker är patetiska som inte handlar om svartsjuka men istället kort temperament, alltid vill ha sin vilja igenom, osv.

BT tycker verkligen att du ska förklara hur dåligt du mår över det här för din M2B. Kanske kan ni komma fram till en lösning som funkar för båda. Han kanske inte vet hur du känner och kanske inte har några problem som helst att prata med sina kompisar!

*Suck*

När ska folk förstå att ogillande av porrindustrin inte alltid handlar om svartsjuka eller oro för otrohet?! Är det det enda motargumentet som finns? Verkar som att alla som "tillåter" sin partner att gå på strippklubb aldrig skulle falla sig in att förbjuda sin karl något. Man kan ju fråga sig vilken typ av partner dom har i så fall som inte bryr sig om om sin partner mår dåligt över något och försöker respektera den känslan?

Att vissa mår dåligt över någonting som andra ser som en bagatell handlar om att vi alla har olika personligheter och uppfostran. Och vi som inte gillar porrindustrin kan (oftast) respektera och acceptera att ett par där både tycker detta är ok har rätt att göra vad dom vill. Vad jag inte förstår är varför inte ni kan ge oss samma respekt och acceptera att vi inte tycker detta är ett ok och något som vi borde kunna kompromissa med vår partner? Ska jag tycka att någon är kontrollerande bara för att dom inte tycker det är kul när ens partner umgås på tu man hand med sitt ex? Detta kanske är ett känsligt ämne för vissa medans det är helt ok med andra. Men är detta inte något man måste diskutera och komma på en lösning med sin respektive? Hade min blivande man helt sonika struntat i mina känslor och inte brytt sig om vad jag tycker om deras umgänge och inte tyckt att jag har någon som helst rätt att yttra mig om det, så hade nog jag letat mig om efter en ny man!
Med detta säger jag inte att han inte får träffa ett ex men det är definitivt något man pratar med sin partner om innan och respekterar dennes känslor och tankar kring saken! Så tycker iaf jag att ett förhållande ska fungera, och det har ingeting med kontroll att göra enbart respekt och förståelse.

Så det skulle vara ok att din man gick på ett bröllop som du inte var bjuden på? Och du skulle inte ens bli lite sur om han gjorde det? Är lite nyfiken på varför ni aldrig skulle gå på ett bröllop utan varandra?
Personligen kan jag tycka att det är en bagatell och har istället full förståelse om nån av mina eller hans vänner som jag inte alls känner, enbart kan bjuda sin kompis och inte respektive för att dom inte har råd, ont om plats etc. Jag litar på honom så pass mycket att han får gå själv

Självklart är det roligare att bli bjuden själv men om det inte alls är ens umgängeskrets så kan jag förstå om brudpar väljer bort repsektive som dom aldrig har träffat. Det blir mycket folk som det är och både pengar och plats blir tajt för många som gifter sig.

Vad jag försöker säga att det här kanske är en princip som du har (och som det verkar, din respektive också) och det får ju jag respektera hos dig även om jag inte tycker samma sak. Precis som att du borde respektera att jag inte stöder porrindustrin och att min sambo inte heller gör det. Sen är det inte så att jag kan förbjuda honom, han är en vuxen man som tar sina egna beslut. Men man måste också som vuxen ta konsekvensen av sina handlingar vad dom än må vara. Om han vill gå på strippklubb är det hans val men jag tycker inte att det är ok och jag kommer förmodligen vara både arg och besviken. Men det får ju varje par lösa sinsemellan.

Nog finns det något som du inte gillar om din partner skulle göra, vare sig det handlar om svartsjuka eller vem som gör mest hemma? Jag tycker att det är en lika "ful" ovana att bråka och tjata om vem som gör vad hemma som att vara svartsjuk. (Uppdelningen av sysslor i hemmet kan ju också vara påtvingat från en partners håll men detta är helt accepterat eftersom man tycker att så ska det vara)Men livet är inte alltid perfekt och inom förhållande så måste man lyssna på varandra och lösa konflikter tillsammans, vad det än gäller. Det är lätt att klappa sig själv om axeln för att man minsann litar på sin kille och inte är det minsta svartsjuk, medans man har problem och konflikter i andra delar av förhållandet. Bråk om annat är varken bättre eller mer glamouröst än bråk om svartsjuka. Ha bara lite mer förståelse för att vi alla tänker på olika sätt och att olika situationer påverkar oss olika. Det betyder inte att vissa har bättre förhållanden än andra bara för att man "tillåter" sin respektive att göra vad dom vill. Jag tror absolut på att alla gör sina egna val, vilket min sambo självklart får göra, men att man är medveten om att alla val har konsekvenser, både bra och dåliga!

Sorry att det blev så långt!

Jag har varken problem med att han snackar med några tjejer på krogen eller att han går ut med sina polare till vanliga barer. Men strippklubb är inte ok med mig och jag tycker inte att jag ska behöva anses som kontrollerade för det.

Min sambo reser otroligt mycket med jobbet (ca 4 månader av året) och träffar många söta tjejer på sina resor. Man måste ha ett stabilt förhållande med mycket tillit för att det ska fungera bra (tillsammans i nästan 10 år) men jag tycker fortfarande inte att det är ok med strippklubb. Tycker nog att det är ok att han vet vad jag tycker om strippklubb och därför avstår från att gå på dessa. Jag har inte förbjudit honom men han vet att jag skulle bli besviken (och det får jag fakstiskt bli) och tycker inte att det är speciellt intressant att gå ändå, så han tycker nog inte att han missar så mycket. Om ni tycker det är kontrollerande så fine, men jag tycker att det handlar om respekt för sin partner och att han ändå inte är intresserad av att gå.

Tycker också att om man respekterar tjejerna som dansar är det en helt annan sak. Är man ok med att sin egen dotter, syrra eller fru skulle strippa så tycker jag också att det är ok att man tittar på det. Allt annat är dubbelmoral och betyder att man nedvärderar tjejen/killen som strippar och inte anser att det är bra/värdigt. Det jag har svårt för är att man inte ser dessa dansare som människor med ett värde utan bara en kropp som ska tillfredsställa. Men som jag sa så är det faktiskt skillnad om man ser på dessa strippor med respekt och som likvärdiga, då har jag faktiskt inte lika mycket emot strippandet.

Vill nu skrev 2009-01-15 21:48:07 följande:

Du har absolut rätt till din åsikt och det är ju jättebra om du är en helt underbar fru som aldrig har konflikter med din man. Men det flesta av oss har det vad det än kan handla om. Jag skulle heller aldrig ringa runt och säga till hans kompisar vad dom får och inte får göra på svensexan, och jag kan absolut inte förbjuda att min sambo får en strippa. Men jag har faktiskt rätt att inte gilla det, och den rätten har ingen rätt att ta ifrån mig, varken du eller min sambo. Om jag blir besviken av detta val så har jag väl rätt till det, eller? Sen är det inte sagt att jag inte skulle älska eller vilja vara med min kille för det, utan bara helt enkelt att jag inte stödjer den industrin och har rätt att uttrycka min åsikt om den.

Och jag håller med om att konsekvensregler gäller för alla parter, har aldrig påstått nåt annat. Antar att du försöker säga att det kan bli konsekvenser av att man inte gillar att sin kille skulle gå på strippklubb. För jag förstår verkligen att det måste vara så hemskt för en kille när ens sambo inte gillar strippklubbar att man skulle revoltera mot detta förtryck! Tycker att du tar denna diskussion lite väl långt när du tycker att alla som inte gillar att deras kille skulle gå på strippklubb "förespråkar inskränkning av andras frihet". TS tråd startade med att hon undrade om det var ok att säga vad hon kände inför detta. Vilket jag tycker att hon har rätt att prata med sin blivande om. Sen är det väl ingen som direkt har sagt att dom förbjuder sina killar, utan snarare att dom skulle bli väldigt arga och ledsna om han valde att göra det. Och det har väl dom/vi rätt att känna eller är det rätt att förbjuda någon att uttrycka sina känslor?

Och jag ser absolut inte min sambo som nåt offer för nåt grupptryck. Han har för övrigt helt underbara kompisar som är helt fantastiska pappor, sambor, och vänner! Så jag vet att dom inte ens skulle komma på tanken om strippor. Jag försökte bara förstå och sätta mig in in TS situation, som har en blivande från ett annat land där man har ett annat synsätt på saken. Något du tydligen helt rackar ner på. Men men du får ju tycka vad du vill och TS har faktiskt rätt att både prata med sin blivande om saken och faktiskt tycka att det är jobbigt. Jag uppmuntrar bara till att dom pratar om saken, och inte att det ska förbjudas hit eller dit.

MolsonCanadian skrev 2009-01-16 09:31:00 följande:

Fast det är ju som MolsonCanadian säger att det är inte alla gånger en sida hos en människa visar sig förräns man lärt känna dom riktigt väl. Och om diskussionen aldrig har kommit upp förut så måste man ju kan säga vad man tycker är ok i ett förhållande och inte. Förhållanden handlar ju om att lära känna den andra personen och självklart inte om att förändra honom/henne men man måste ju faktiskt få komma överens om vad som är ok och inte. Tex så tycker du ju att det är minst lika hemskt att vara otrogen som att vilja vara det fast man avstår. Tycker du det är ok att förbjuda sin partner att vara otrogen? Om nu någon drar gränsen vid att se/uppleva en stripptease (inte alltid så oskyldiga som all vill tro) är otrohet så är det alltså inte ok att förbjuda detta beteende hos sin partner? Personligen anser jag att det är kvinnosynen som gör mig mest förbannad med strippor men jag vet att många tycker att det är gränsfall för otrohet. Har du eller jag då rätt att diktera var gränsen går för detta och istället anse att dessa tjejer/killar är kontrollerande? Hmm, ibland måste man utforska gråzonerna också eftersom verkligheten inte alltid är svart och vit och mycket beror på situationen.

Vet att du påpekade att du överdrev i ditt senaste inlägg men ingenting med kärlek är ju aldrig så enkelt att vi fullkomligen älskar vår partners alla sidor eller är så ödmjuka att vi accepterar saker som sårar oss bara för att inte "förespråka inskränkning av andras frihet". Just därför är det så viktigt med ömsesidig respekt och att man faktiskt lyssnar på varandra. Man kan ju inte helt avstå från förpliktelser bara för att man ska kunna bestämma helt över sig själv. Både måsten och förbud går hand i hand, och jag skulle inte tycka att det var ok att han hellre ville köpa saker till sin coola hobby än att betala hyran. Men kan jag verkligen tvinga honom till det, eller är det också ett förbud att han inte får använda sina pengar till sig själv?

Men det är ju precis det här jag har försökt säga hela tiden! Jag tycker inte heller att det är ok att förbjuda hit och dit men att man faktiskt kan lösa sådana potentiella konflikter sinsemellan med respekt och öppenhet. Vad jag motsattte mig var att många har dragit likhetstecken mellan det och att vara kontrollerande. Jag försökte också påpeka att alla handlanden har konsekvenser, både bra och dåliga, och att man då får ta konsekvenserna av sitt handlade. Detta tyckte då vissa att då får man minsann ta konsekvenserna av att förbjuda något. Jag har aldrig sagt att jag skulle förbjuda något, vilket inte heller TS har gjort. Hon har heller inte sagt att hon skulle ringa runt och säga till hans kompisar vad hon tyckte vad ok och inte. Däremot tyckte någon att hon visst fick tycka saker men kunde då också hålla dom för sig själv utan att prata med blivande.

Tyvärr har det nog uppstått missuppfattningar i den här diskussionen, och vissa (nu menar jag inte dig) vill inte ens försöka utgå ifrån själva situationen utan anser att man alltid ska göra som man själv vill bara för att man har rätt till det. Tråkigt tycker jag när man faktiskt kan föra en intressant diskussion utan att vara spydig och komma med dumma kommentarer om att man tycker synd om ens partner bara för att man tycker en viss sak ...

Men det är inte många som har sagt att dom skulle förbjuda ditten och datten. Du har hakat upp dig lite på ordet. I mitt fall och förmodligen i TS fall så skulle vi också tycka att det var tråkigt om våra respektive skulle gå på strippklubb. Ingen av oss har sagt att vi förbjudit det.

Du anser alltså att man prioriterar sin partner för att man väljer bort bröllopet då denne inte var bjuden? Prioterar inte då våra partner oss och våra känslor när dom väljer att avstå från strippklubb? Eller tackar nej till en strippa för att detta inte gynnar vårt förhållande eller honom själv? Fast du kanske anser att det är annorlunda för att det inte handlar om strippklubb utan för att det är en princip som är viktig för dig?

Precisera gärna.

Men jag har aldrig krävt det och inte heller TS vad jag förstår! Har absolut uttryckt vad jag tycker om saken och hur det skulle få mig att känna mig och min sambo verkar tycka att detta bla är en anledning att inte gå på strippklubb. Och detta betyder jättemycket för mig också. Men för mig handlar också förhållanden om kompromisser, men jag tycker inte att kompromisser är lika med att kräva något av någon. Jag har hela tiden sagt att min sambo gör sina egna val, vilket alla ska göra men att han då är medveten om att jag både kan bli ledsen och arg över dessa. Och det har jag rätt till precis som han har rätt att göra det val han gör. Man kan faktiskt komma fram till en lösning genom att kompromissa men där ingen av parterna förbjuder någon något. Det är iaf så våra lösningar går till och i detta fall så har han ändå ingen behållning av strippklubbat och tycker inte att det varit ett särskilt svårt ställningstagande.

Vad jag försökte uppmuntra TS till var att prata med sin partner, kanske han inte visste att hon kände så här och inte alls hade några problem med att avstå från en ev strippshow för att han själv ville det. Man vet aldrig var folk står i en fråga innan man pratar om det. Och nog tycker jag att det är underbart att din man väljer dig framför ett bröllop om det är det han vill precis som jag tycker det är underbart att min kille inte tycker det är så viktigt med strippor att han tycker det är värt att göra mig ledsen. Och det tycker inte jag är ett dugg kontrollerande.