Kombination av borgerligt och kyrkligt?

Det låter som om ett borgerligt bröllop vore rätt grej för er båda. Om mamman är kyrkvärd kan man väl hoppas att hon är så trygg i sin egen tro att hon kan tycka att det är respektfullt av er att avstå kyrklig vigsel om ni inte menar något med det?

Man kan inte kombinera ett borgerligt och ett kyrkligt bröllop.
Däremot kan man ha ett borgerligt bröllop med kyrkliga inslag, tex Bibelläsning, böner och psalmsång.

Man kan också ha ett kyrkligt bröllop med profana inslag, tex kärleksdikter och icke-kristna solosånger. (Det är jättevanligt!)

Men man kan inte ta bort det kristna i en kyrklig vigsel.

Jag håller med dig om att det skulle kännas som hyckleri att stå och lova inför en Gud som man inte tror på. För det tycker jag inte man behöver gå i kyrkan regelbundet för att det ska kännas rätt att gifta sig där. Men man kanske ska fundera över det som prästen läser och komma fram till vad det kan stå för hos en själv, annars tycker jag absolut man ska välja borgerlig vigsel. Vi gjorde så och min m2b kunde absolut inte hitta något i "Gud-pratet" som han kände hade med honom att göra, ändå var det han som mest tyckte vi skulle ha en kyrklig vigsel. Men vi pratade igenom det och nu blir det borgerligt.

Uppfattningen att en kyrklig vigsel är mer "räjält" tror jag ofta kommer från att man inte vet vilka möjligheter som finns att utforma själva vigselakten vid en borgerlig vigsel (och bristen på "pampiga" lokaler). Det finns en del trådar om borgerlig visel där du kan få lite förslag. Kanske är det då lättare att få din m2b att se att även det kan vara "rejält". Sen kan man som En präst till säger lägga till olika kyrkliga inslag i den borgerliga vigseln.

Vi hade nog en liknande situation, jag kunde inte tänka mig en kyrklig vigsel medan maken tyckte at "kyrka skulle man ju ha, det har alla andra". Vi hade en tillräcklig bra diskussion och kommunikation för att utforma en borgerlig ceremoni som vi båda kunde leva med och stå för (sen att hans familj inte riktigt ville ta in det var en annan sak och vi fick höra att det inte var på "riktigt" och så, visst - men när vi var överens kunde vi låta det rinna av oss).

Mitt råd är prata ordentligt med varann. Förklara vad som är viktigt med kyrkligt resp borgerligt, varför och vad som känns svårt eller otänkbart med den andra varianten. Så kunde vi hitta gemensamma element och hitta en kompromiss.

En sak till - det går inte att kombinera borgerligt och kyrkligt rakt av - personer med vigselrätt har rätt att viga på det ena eller det andra sättet. Men det finns inte i Sverige (såsom t ex i England, tror jag) ett förbud mot religiösa inslag, typ bibelläsning, på borgerliga vigslar.

Det går som sagt att lägga in bibelläsning, psalmer osv, men däremot sker det inte i Guds namn... Ingen välsignelse. Fast jag tror att om Gud finns så är han med även på en borgerlig vigsel

anne på grönkulla skrev 2009-01-17 19:20:30 följande:

Nu spammar jag tråden - påminn pojkvännen om att det går att ha maffig klänning o frack o fin middag efteråt o alla såna tillbehör (om det nu ä rdet han vill) - kan det vara så att han tror att borgerligt måste vara "2 minuter i rådhuset på lunchen i smyg"?