Kombination av borgerligt och kyrkligt?

Vi hade nog en liknande situation, jag kunde inte tänka mig en kyrklig vigsel medan maken tyckte at "kyrka skulle man ju ha, det har alla andra". Vi hade en tillräcklig bra diskussion och kommunikation för att utforma en borgerlig ceremoni som vi båda kunde leva med och stå för (sen att hans familj inte riktigt ville ta in det var en annan sak och vi fick höra att det inte var på "riktigt" och så, visst - men när vi var överens kunde vi låta det rinna av oss).

Mitt råd är prata ordentligt med varann. Förklara vad som är viktigt med kyrkligt resp borgerligt, varför och vad som känns svårt eller otänkbart med den andra varianten. Så kunde vi hitta gemensamma element och hitta en kompromiss.

En sak till - det går inte att kombinera borgerligt och kyrkligt rakt av - personer med vigselrätt har rätt att viga på det ena eller det andra sättet. Men det finns inte i Sverige (såsom t ex i England, tror jag) ett förbud mot religiösa inslag, typ bibelläsning, på borgerliga vigslar.

Nu spammar jag tråden - påminn pojkvännen om att det går att ha maffig klänning o frack o fin middag efteråt o alla såna tillbehör (om det nu ä rdet han vill) - kan det vara så att han tror att borgerligt måste vara "2 minuter i rådhuset på lunchen i smyg"?