Barnkarusellen snurrar vidare
Hej tjejer
Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej
vad tråkigt vickan!!! Stor kram gumman, faaaaaaaaaaaan plussen ska ju bli fler i tråden INTE färre.
Vad hjälper det att alla "vetare" säger att det är normalt med några missfall det gör ju ändå skiiiit ont och gör att man grubblar. Stor kram igen och hoppas att det inte dröjer länge innan ni försöker igen och DÅ måste det gå vägen.
Konstigt även med nennes kropp och mens....
vad är det som händer egentligen.
Av samma anledning som jag inte vågade nämna att jag höll tummarna för nenne så vågar jag knappt säga att jag gör det för frejan heller....
men jag gör det ändå!
TACK för att fler av er kommenterade min icke politiskt korrekta längtan efter en tjej sist. Känns bra att ni finna, men jag skäms fortfarande över att mina känslor är så starka.
Jag skrev ett svar redan i fredags till er alla men jag upptäckte nu när jkag läste ikapp att det försvunnit. Konstigt men BT har bråkat en del med mig på sistone.
Visst kommer jag älska barnet oavsett om det är en kille.Sj'lvklart!!!! MEN jag kommer ändå alltid att veta att jag egentligen vill ha en tjej och det kommer inte vara en hälsosam känsla, tvärtom.
och tyvvär så har min despration fått ännu mer fyr nu. En gammal kompis till mig som jag haft ett mycket nära men kompliserat förhållande med har precis fått en flicka. Saken är den att vi av någon anledning alltid har konkurrerat med varandra och hon har dessutom hävdat att hon inte vill ha barn. Så nu svider det ÄNNU mer.
Jag vet att det inte borde göra det MEN det gör det. det fanns inte i hennes värld att få en kille eftersom hon ser barn som accessoarer och vill ha en som hon kan sätta på söta kläder och det kan man inte med pojkar. (enligt henne) så därifrån kommer det kpmma en hel del om hur BRA det är emd tjejer och stackars alla som har killar 
ska inte gå in på hur jag känner inför hennes resonemang...
MEn
det kommer ändå göra att min längtan efter en tjej blir heeeeelt förtärande för mig för jag inte3 kommer kunna låta bli att faktiskt vara avundsjuk på henne.
Jag vet allt detta låter som om jag är hämtad ur en högstadieklass i mitt tänkande och jag skäms över det så jag knappt vågar skriva om det men jag måste ventilera. Faaaaaaaaaaaaaaaaan vad jobbigt det är.
Angåemnde frågor ni ställde så kommer vi inte göra Fvp, vi när inte oroliga för några missbildningar så det finns ingen anledning.
Vi har gjort det stora UL´t m,en då låg bebisen med ryggen uppåt nerborrad så att det inte gick att se nånting alls av könet.
jg tycker dock att bebisen ser helt klart ut som en kille på Ul profil bilden.
Vi pratar faktiskt om att göra ett ill UL ljud för att ta reda på just könet. Vi har båda alltid varit helt emot detta då vi velat se det först vid förlossningen men eftersom jag mår så dåligt över detta nu så kanske det är bäst att göra det.
Men samtidigt. Kommer jag hata magen om det är en kille?
har man en bebis i sina armar så blior det kanske lättare att ta sorgen.
Men jag vet inte.
förlåt mitt långa ego inlägg. Men jag är heeeelt borta pga av detta.
I morgon börjar jag jobba, och det känns INTE kul alls. Vill vara hemma med borren!!!!
pissssss
